Den hÀr uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under tvÄ perioder, 2000 respektive 2010, med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys och samtalsintervjuer med en person frÄn respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan Àr de tidningar som Àr med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förÀndringen gÀller smÄ bilder, ofta portrÀtt, som ökat mycket pÄ alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gÀller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till sÄ mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen gÄr Ät andra hÄllet och satsar stort pÄ att utbilda personalen i bÄde skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar Àr positiva men har inte satsat sÄ mycket pÄ multijournalistik Àn. .

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

Tidigare forskning har visat att organisationsförÀndringar kan ha starkt negativ inverkan pÄ personalen. Begreppet organisationsförÀndring Àr dock ofta vagt definierat vilket medför svÄrigheter att generalisera resultaten av tidigare studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan organisationsförÀndringar, hÀlsa och arbetssituation samt om effekterna skiljer sig signifikant mellan förÀndringar med- respektive utan personalneddragningar. Hypotesen var att personer som har genomgÄtt en organisationsförÀndring, i synnerhet en som innefattat personalneddragningar, rapporterar sÀmre hÀlsa, lÀgre grad av inflytande och kontroll, lÀgre samhörighet med organisationen samt högre anstÀllningsotrygghet. Datainsamlingen Àr gjord av Statistiska CentralbyrÄn.

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumÀrkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumÀrke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumÀrkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vÄr undersökning har vi anvÀnt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, Àven om den haft sin utgÄngspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av tvÄ fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts frÀmst utifrÄn sin position som varumÀrkesinnehavare av EVM respektive LMV.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling de nÀrmaste Ären. Rekordgenerationen ska pensioneras och dÀrmed ersÀttas av de yngre generationerna. I samband med generationsvÀxlingen sker det en kvalitativ förÀndring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och vÀrderingar. Dessa vÀrderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke pÄ vilka vÀrderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, Àr det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas pÄ sÀttet de ser pÄ ledarskap.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvÄrsÄldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna sjÀlva och lÀrarna. För att fÄ en bakgrund till Àmnet har jag fördjupat mig i litteratur pÄ omrÄdet och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lÀrare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstÄr under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet Àr de som medtas frÄn rasterna. Den typ av konflikt som Àr vanligast bÄde under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, Àr relationskonflikter. De som Àr involverade i konflikten ogillar nÄgot hos motparten.

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, dÄ? OS i Sotji var det fö?rsta som sÀ?ndes i kommersiell tv i Sverige. FrÄgestÀ?llningarna utgick frÄn vilka idrotter, sÀ?ndningstyper och kö?n de tvÄ kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades pÄ tvÄ metoder: En kvantitativ innehÄllsanalys av bÄda kanalernas sÀndningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehÄllsanalysen visade att bÄda kanalerna Àr lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Syftet med detta arbete var att fÄ insikt om hur matematiklÀrare resonerar kring sitt Àmne i förhÄllande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsÀtter att lÀsa pÄ en eftergymnasial nivÄ med teknisk inriktning. Med hjÀlp av fyra kvalitativa intervjuer, jÀmt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielÀrare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit nÀrvarande under en lÀngre tid. Kunskapsbristerna medtagna frÄn föregÄende kurs respektive skolform orsakar svÄrigheter för bÄde elev och lÀrare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skÀl misslyckas gymnasielÀrare i att bekÀmpa dessa. Behörighetskraven Àr allt mindre jÀmstÀllda med förkunskapskrav.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftsprÄket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter lÀnderna emellan, samt mellan kön. Undersökta sprÄkdrag Àr fyra till antalet: förekomst av sÀrskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet bestÄr av 100 diskursiva elevtexter frÄn Sverige och Finland, jÀmnt fördelade mellan lÀnderna. Texterna kommer frÄn nationella prov i Àmnet svenska (Sverige) respektive modersmÄl och litteratur (Finland) genomförda vÄren 2010 av elever i Ärskurs 9.

I detta arbete har vi studerat tre utvalda hjÀlporganisationers marknadsföring pÄ deras respektive webbplatser för att klargöra om deras budskap om situationen i ett u-land Àr objektivt förmedlat. Vi utförde analyser av respektive webbplats dÀr vi fokuserade oss pÄ bildsprÄk och budskap. Vi har besökt landet Ghana i vÀstra Afrika under en tvÄ veckors volontÀrperiod som presenterades i form av en observation. En enkÀt gavs ut till tvÄ utvalda grupper som behandlade frÄgor om hur de upplever hjÀlporganisationernas budskap och Àven enkla statistiska frÄgor om vÄrt undersökningsland Ghana. Vi hade som mÄl att komma fram till en produktidé som kunde grunda sig pÄ resultatet av undersökningen.

Ett utmÀrkande drag för flertalet av de organisationsförÀndringar som har skett i svenska kommuner under de senaste decenierna Àr att de hÀmtar idéer frÄn företagsvÀrlden. Borgerliga kommuner brukar betraktas som mer mottagliga för dessa organisationsförÀndringar, dÀribland de reformer som gÄr under namnet företagisering. Dock tycks spridningen av dessa idéer vara stor, vilket föranleder oss att pröva hypotesen om att de ideologiska skÀlen till företagisering Àr underordnade andra skÀl.Genom att studera spridningen av företagisering hos ett antal kommuner med stabila vÀnster- respektive borgerliga majoriteter kan denna hypotes falsifieras. Ett visst positivt samband mellan graden av företagisering och befolkningsstorlek gÄr att se. Ett intressant undantag frÄn dessa tvÄ slutsatser Àr att de centerledda kommunerna intar en betydligt mer organisationskonservativ hÄllning.Efter en granskning av tvÄ kommuner som avviker frÄn det generella mönstret i vÀnstergruppen respektive den borgerliga gruppen, kan vi konstatera att förklaringar pÄ individnivÄ tycks spela en betydande roll för instÀllningen till företagisering..