Problem Vad Àr blankning och hur ser lagstiftningen ut i Sverige och USA?Finns det nÄgon korrelation mellan aktiekursförÀndringar och antalet utlÄnade aktier?Hur har Äsikterna och instÀllningen till blankningen förÀndrats sedan införandet?Vad kan göras för att förbÀttra blankning som instrument? Syfte Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga om det finns nÄgon korrelation mellan kursförÀndringar och antalet utlÄnade aktier. Vi avser Àven presentera blankningen som instrument och den lagstiftning som styr handeln i Sverige respektive USA. Syftet Àr vidare att se hur uppfattningen och instÀllningen till blankning har förÀndrats via en artikelstudie. Metod Vi började med att vÀlja tio aktier till en undersökningsgrupp efter en rad kriterier.

Tidigare har Àmnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vÄrt Svenska samhÀlle. Under de tio senaste Ären har det ocksÄ blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrÄn ett omedvetet bemötande som grundar sig i förvÀntningar pÄ hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie Àr att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen pÄ en förskola. För att uppfylla vÄrt syfte observerade vi pedagogers bemötande pÄ tvÄ avdelningar med videoinspelningar vid av och pÄklÀdnadssituationer.

Det finns i dagslÀget mÀngder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns Àven företag som vÀljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant Àr hur anvÀndandet av metoder eller avsaknaden av desamma pÄverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jÀmföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som Àr bra respektive dÄligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken anvÀnts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestÄtt av intervjuer.

Studiens syfte var att jÀmföra lÀromedelsinnehÄll med avseende pÄ muntlig sprÄkfÀrdighet utifrÄn kursplanstexten för engelska Ärskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av tvÄ lÀromedel frÄn ett sprÄkreseföretag samt tre lÀromedel i engelska för grundskolans senare Är, vilka anvÀnds i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade pÄ en kvantitativ analys dÀr innehÄllet i alla lÀromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes ocksÄ av en kvalitativ analys dÀr det textuella innehÄllet i lÀromedlen analyserades. BÄde de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehÄllet, med fokus pÄ de delar vilka behandlar muntlig sprÄkfÀrdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive lÀromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka Àr knutna till muntlig sprÄkfÀrdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive lÀromedel Àr oproportionerligt smÄ sett till lÀromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir sÄledes att alla lÀromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga sprÄkfÀrdigheter utifrÄn kursplanens krav.

Introduktion Det Àr dokumenterat lÄg följsamhet till förebyggande behandling som vid hyperlipidemi(< 50%).idag dÄ generisk substitution erbjuds medför detta att kunden kan fÄ en ny produkt vid varje receptexpedition. kunden rekommenderas att lÀsa bipacksedeln som kan presenteras pÄ olika sÀtt av tillverkarna. beroende pÄ kundens instÀllning till lÀkemedlet respektive sjukdom kan informationen i bipacksedeln tolkas olika och orsaka misstÀnksamhet gentemot lÀkemedelsutbytet. rÀdsla inför ökade biverkningar kan leda till att lÀkemedelsanvÀndaren avbryter sin behandling. syfte att undersöka hur biverkningarna presenteras i bipacksedel hos lÀkemedel med den aktiva substansen simvastatin - atc-kod c10.

MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteDatum: 2015-01-09NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: MÄngfald, mÄngfaldsarbete, jÀmstÀlldhet, mÄngfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrÄgestÀllningar: Hur ser jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mÄngfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jÀmföra arbetet mellan tvÄ organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien Àr hÀmtad frÄn vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod Àven av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt JÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsansvariga frÄn Swedbank och MÀlardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mÄngfaldsplaner frÄn tvÄ olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras styrkor och förbÀttringsomrÄden.

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna och i Sverige berÀknas det finnas minst 350 000 mÀnniskor med diabetes. Typ 2-diabetes Àr den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes Àr förenat med mÄnga följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhÀllskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vÄrdprogrammen i respektive landsting.

Styrning Àr viktig för alla företag, och det traditionella sÀttet att styra med budget har pÄ senare tid fÄtt utstÄ kritik. Företag har blivit varse om vikten av motiverade medarbetare, dÄ miljön man konkurrerar blivit hÄrdare. Ett styrverktyg som fler företag vÀljer Àr det balanserade styrkortet. För att undersöka om det balanserade styrkortet fungerar bÀttre Àn budgeten ur parametrarna tidsÄtgÄng, relevans och upplevelse av motivation pÄ arbetsplatsen, har vi tittat nÀrmare pÄ tvÄ företag. Vi har genomfört intervjuer pÄ ledningsnivÄ, pÄ mellannivÄ, samt en enkÀtundersökning hos personalen pÄ respektive företag.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jÀmförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och nÀrmare om det finns det nÄgra skillnader i underprissÀttning samt aktieprestation pÄ kort respektive lÄng sikt.Studien Àr en totalundersökning av svenska börsintroduktioner pÄ OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 dÀr databasen bestÄr av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvÀrden mellan de tvÄ grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner dÀr sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvÀrde för underprissÀttning mellan de tvÄ grupperna Àr signifikanta. I de multipla regressionerna Àr dock riskkapitalbolagens inverkan pÄ underprissÀttning och prestationer pÄ kort respektive lÄng sikt inte statistiskt sÀkerstÀllda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sÀmre Àn icke backade företag..

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker stÄr i centrum för denna uppsats, dÀr huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vÀnd till barn. KÀllmaterialet har bestÄtt av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av en bildanalysmodell dÀr flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de bÄda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet Àr allt ifrÄn bildtexter, fÀrgval, klÀder och utseende, föremÄl, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett nÀrvarande barn Àr detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tÀnkte mottagare.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur familjerÀttssekreterare resonerar kring ett gott förÀldraskap. Vi vill dÀrigenom förstÄ hur deras förestÀllningar om ett gott förÀldraskap kan pÄverka dem i arbetet med vÄrdnadsutredningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser familjerÀttssekreterarens bild av ett gott förÀldraskap ut? Skiljer sig synen pÄ ett gott förÀldraskap i förhÄllande till mödrar respektive fÀder? Hur kan den personliga synen pÄ ett gott förÀldraskap pÄverka bedömningen i en vÄrdnadsutredning?För att nÄ syftet med vÄr uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerÀttssekreterare i tvÄ olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förÀlders viktigaste uppgift enligt vÄra intervjuade familjerÀttssekreterare Àr att uppfylla sitt barns alla behov.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att öka förstÄelsen för elevers verbala störande beteenden i förhÄllande till kön och relativ Älder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur pÄverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ Älder? MetodMetoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 21 observationer i tvÄ klasser i Ärskurs 2. Ett observationsschema som utgick frÄn klassrummets möblering anvÀndes dÀr fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingÄr i tvÄ huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att sÀkerstÀlla att elevers verbala störande beteenden registrerades i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utstrÀckning Àn flickor.