FörskollÀrarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen, utan begrÀnsningar utifrÄn bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollÀrare arbetar med genusfrÄgor samt vilket förhÄllningssÀtt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollÀrarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjÀlp av bÄde kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollÀrare om deras syn pÄ genus.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete i militÀrteknik behandlar tvÄ simuleringsprogram för radarvÄgutbredning i syfte att undersöka konsekvenserna av dess nyttjande för den taktiske chefen till sjöss. Simuleringsprogrammens anvÀndbarhet mÀts kvalitativt genom att respektive simuleringsprograms egenskaper stÀlls mot den taktiske chefens krav. Simulerings-programmen beskrivs utifrÄn teoretiska egenskaper i respektive program och utvÀrderas genom simuleringar av en typradar i tre olika vÀdertypfall. Den taktiske chefens krav grundas pÄ personliga erfarenheter som fartygschef pÄ korvett. Resultatet presenteras i form av positiva och negativa konsekvenser för den taktiske chefen vid nyttjande av respektive program. .

Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finlÀndarnas sÀtt att fatta beslut Àr vÀletablerade och dokumenterade i form av tvÄ nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. PÄ 1980-talet var dessa uppfattningar den allmÀnna sanningen men nu, 20 Är senare vill vi i vÄr undersökning ifrÄgasÀtta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrmed att utifrÄn de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna gÄr till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger pÄ den finska och den svenska modellen vilka Àr konstruktioner utav olika författares studier.

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen nÀr det gÀller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas flickors respektive pojkars hÀlsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn pÄ framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sÄgs i föreliggande arbete som en form av stress. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en korrelationsanalys av enkÀtsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd pÄ annat hÄll.

 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-intrÀde och en stark ekonomisk tillvÀxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig lÄngsiktigt i konkurrensen pÄ den estniska marknaden krÀvs en tydlig positionering av dess varumÀrke. ICA och Nordea Àr tvÄ företag med starka varumÀrken pÄ den svenska marknaden, vilka dessutom Àr etablerade pÄ den estniska marknaden. Syfte: Syftet Àr att jÀmföra ICAs respektive Nordeas varumÀrkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krÀvs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. AvgrÀnsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kÀrnverksamhet.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls frÄn pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som Àr en biprodukt frÄn osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades pÄ den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa frÄn olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bÀsta förhÄllandena upprepades i en bioreaktor i bÀnkskala. BÀsta odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C pÄvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet frÄn dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer anvÀndning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats frÄn en indonesisk matrÀtt, tempe.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om elever med svenska som andrasprÄk i Är 7 - 9 tycker om att lÀsa respektive inte lÀsa och vad begreppet lÀslust betyder för dem respektive för deras andrasprÄkslÀrare. Vidare undrar jag vad som fÄngar deras lÀslust och hur man kan fÄnga deras lÀslust..

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning gÄr till dÄ tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag ansöker om lÄn.Syftet med studien Àr att beskriva vilka komponenter och informationskÀllor som bankerna lÀgger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag avseende lÄngfristiga lÄn, samt att uppnÄ en djupare förstÄelse för om det finns nÄgon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

Belöningssystem anvÀnds av mÄnga företag i syfte att rekrytera och behÄlla kompetent personal. Humankapital har blivit allt viktigare inom företag, dÀrmed har det blivit allt viktigare att motivera anstÀllda att arbeta i enlighet med företagets övergripande mÄl. En del forskning visar att belöningssystemet har positiv effekt pÄ motivationen. Bankernas belöningssystem, i form av bonusar och andra förmÄner, har lett till en hel del publikationer. DÀrmed blir det intressant att undersöka om belöningssystemet Àr en motivation för dem bankanstÀllda.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kundtjÀnstmedarbetare pÄ SEB respektive Handelsbanken upplever att de motiveras av det belöningssystem som finns och hur respektive chef uppfattar detta ur medarbetarnas perspektiv.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan hÀrledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert frÄn en novis i mÄnga avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvÀndning samt precision. Olika informationsprocesser Àr ocksÄ kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts pÄ har problem med höga interna rejekt, alltsÄ antalet fel ökar ocksÄ i samband med semestern och nyanstÀllningar.

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.