Syftet med arbetet var att ta reda på vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss på taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med två pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av våra ansträngningar har utmynnat i att vi på tre olika sätt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lärande. Vi kan se en länk mellan matematiskt tänkande och proprioceptionen i vår kropp.

Detta examensarbete är en studie av huruvida en grundläggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades på kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever från vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pågående forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten från intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanställdes och de visade på att praktiska moment kan stärka viljan att lära och förståelsen för teorin bakom.

BakgrundVi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Syftet med studien är att undersöka tio lärares inställning till laborativ matematik och om den skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp de undervisar.Under vår tid som lärarstudenter har vi reflekterat över att det vi lär och läser inte alltid stämmer överrens med det vi möter i verkligheten. När det gäller ämnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett läromedel. Vi har även sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir äldre. För att få reda på om våra erfarenheter stämde läste vi litteratur med fokus på laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudie.

Kursen Matematik B är en de kurser som ställer störst krav på nytt konceptuellt tänkande för gymnasieelever vilket ställer höga krav på ett flexibelt sinne. Därför ansåg jag det vara intressant att undersöka närmare de aspekter som kringgärdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar på vilka moment inom denna kurs där elever med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet känner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmåga. Men även vad som kan ligga bakom de resultat som uppstår, samt vilka förändringar som kan vara lämpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där elever fick uppskatta sin förmåga att behärska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkät. Dessa sammanställdes sedan för analys. I diskussionen försöker jag måla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmåga samt vilka lämpliga åtgärder som kan tänkas behövas göra för att utveckla bättre resultat..

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vi genomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedan intervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolans matematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar att hon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..