Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete.

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem..

ResuméArbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lärares berättelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvägagångssättSyftet med studien var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare säger att de använder för att få eleverna att förstå matematik. Vi ville veta hur verksamma lärare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vår lärarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas på ett bättre sätt. Utifrån egna erfarenheter har vi noterat att många elever upplever matematikämnet som svårt, tråkigt och enformigt. Metoden vi använt oss av är kvalitativ, vi har intervjuat lärare för att få deras tankar kring matematikundervisning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen på gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat på vad som är meningsfull matematikundervisning och om upplägget på den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom området och genom att göra enkäter och intervjuer med elever på gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svårt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser på matematik som ett sätt att tänka utan bara som ett sätt att räkna. Detta får oss att bestämt hävda att matematikundervisningen måste förändras och bli mer vardagsanknuten och därmed mer meningsfull.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet..

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes.

I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan påverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vår undersökning i en år 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en årskurs 8 med varierande kunskapsnivåer i matematik. Vi använde oss av en enkät till de två undersökningstillfällen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkäterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.