Syfte: Detta examensarbete syftar till att få kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesärskolan som läser individinkluderat inom ett nationellt program. Utifrån syftet har jag ställt frågeställningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt även hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har även tittat på om det går att se några skillnader på elevens delaktighet mellan gymnasiesärskolan och det nationella programmet?Teori: Fältstudien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstår för en inkluderad särskoleelev på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Fältstudiens forskningsintresse kan då beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstå hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gäller metod och insamling av data så har inspiration hämtats från etnografin då studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod är deltagande observationer samt intervjuer med lärare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmågor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig på det nationella programmet.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla människors vardagliga liv. De kan hjälpa personer med funktionshinder och människor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjälpa personer som ofta har händerna fulla att hitta vägbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela världen. För att locka människor till att förlita sig på IPA:er i det dagliga livet räcker det inte att den är intelligent och tilltalande, den måste också vara tillförlitlig.Det finns många faktorer som är involverade i att bygga ett trovärdigt system. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovärdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgängliga för sina användare.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är ett internationellt problem och drabbar en femtedel av alla gravida kvinnor med dysfunktion och sänkt uthållighet i vardagliga aktiviteter som följd. 7% har kvarvarande besvär postpartum. Idag finns ingen standardiserad undersökning eller behandling inom området. Syftet var att göra en systematisk litteraturöversikt för att sammanställa vilken eller vilka behandlingar som finns för graviditetsrelaterad bäckensmärta under och efter graviditet och vilken eller vilka av dessa som har effekt i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion. En artikelsökning gjordes med sökorden ?pelvic girdle pain AND (pregnancy OR postpartum) AND (physiotherapy OR physical therapy) AND (treatment OR therapy) AND Randomized Controlled Trial[ptyp]? i databaserna Pubmed, CINAHL with full text, Scopus, Web of Science och AMED.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden är att jag alltid har varit intresserad av att lära mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete är att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentalträning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental träning för att bli mer mottaglig för inlärning så harjag tränat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bättre trumpetare.Min metod har varit att jag läst litteratur om minnesträning, mental förberedelse och ens egeninställning till att utvecklas inom ett område. Jag har sedan använt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de är eller så har jag ändrat på dem för att passa mig och mitt syfte bättre.Arbetets konstnärliga del presenterades i form av en inspelning där jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa på hur minvardagliga övningssituation såg ut. Det ger dessutom en väldigt naken bild av hur jag spelat och detär lätt för åhöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 ? talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ?det vardagsnära ledarskapet?. Ett tämligen nyetablerat och ?svenskt? fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret.I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre butiker.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

När ett barn i en flerbarnsfamilj blir diagnostiserad med en funktionsnedsättning påverkar det inte bara barnet i sig, utan även resterande familj. Föräldrarna måste anpassa sina vardagliga rutiner efter barnet, och syskon kan ibland känna att de inte får lika mycket uppmärksamhet. Tidigare forskning visar att syskonrelationen till barnet med funktionsnedsättning påverkas negativt när uppmärksamheten från föräldrarna skiljer sig mellan barnen. Syftet med studien är att beskriva och söka förståelse kring sex vuxna syskons upplevelser av att växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning, samt hur det påverkat uppväxten och relationerna till barndomsfamiljen. Studien genomfördes via kvalitativ metod och är baserad på intervjuer från sex informanter där samtliga vuxit upp med ett syskon som diagnostiserats med funktionsnedsättningen autism eller Downs syndrom.

Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

Människor blir äldre och bor till större del kvar i sina ordinära boenden. Med stigande ålder ökar risken för funktionsnedsättningar vilket i sin tur kan påverka den äldres deltagande i sina vardagliga aktiviteter. Träffpunkter för seniorer är sociala mötesplatser som finns till för att främja äldre personers möjlighet till social gemenskap. Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer upplever betydelsen av att delta i träffpunkter för seniorer. Metod som användes var av kvalitativ design och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare från tre olika träffpunkter.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.