Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt Valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av bokenDen motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt Vald vecka.För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund.Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt Valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt Vald vision, vision 2010.

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendeValda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendeValda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendeVald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendeValdarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendeValda revisorerna ivarje Vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra Valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.

YouTube är en videodelande kanal med över en miljard unika besökare. Genom YouTube kan företag nå ut till en stor del av befolkningen då företagen kan marknadsföra sig genom annonser som visas innan en Vald video startar. För användaren finns möjligheten att välja bort 75 % av alla annonser efter fem sekunder och direkt komma vidare till den Valda videon.Syftet med denna studie var att undersöka om det existerar ett värde för företag i de första fem sekunder som en annons visas på YouTube, innan möjligheten att hoppa över annonsen uppkommer. För att undersöka detta genomfördes först en förstudie på 20 studenter på Luleå tekniska universitet för att ta reda på om majoriteten väljer att hoppa över annonser på YouTube när möjligheten ges. Detta då syftet med studien inte är relevant om en för liten andel väljer att hoppa över YouTube annonser efter fem sekunder.

Problem: Utvecklingen mot ett kunskaps- och tjänstesamhälle har föranlett företagen att förändra sin styrning för att möjliggöra en ökad målkongruens. Trots omvandlingen av ekonomistyrningen ses belöningssystemet i många företag fortfarande som ett isolerat verktyg som inte ingår i den övergripande styrningen av verksamheten. Även om måluppfyllelsen är beroende av hur medarbetarna agerar används inte belöningssystemet för att öka motivationen eller styra medarbetarna mot ett önskat beteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det är möjligt att använda belöningssystemet som ett integrerat verktyg i den övergripande styrningen för att uppnå ökad målkongruens. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv ansats och göra en kvalitativ fallstudie.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

I oktober år 2000 antog FNs säkerhetsråd den första resolutionen där kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 är en resolution antagen i säkerhetsrådet, är den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att belysa vikten av att samhällets olika nivåer, från absoluta toppnivå till gräsrotsnivå, samarbetar för att resolutioner från FNs säkerhetsråd, framförallt när det gäller så kallade mjuka frågor, skall uppmärksammas och bli framgångsrika. Mer specifikt är mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat åtta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar gräsrotsnivån, sex i Stockholm och två i New York. Dessutom har jag hämtat information från dokument från FNs generalsekreterare, säkerhetsrådet och Sveriges regering, som representerar toppnivåer i samhället. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och säkerhet beror på säkerhetsrådets genusblindhet, använder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

Uppsatsen syfte utgår från att studera hur experterna säger att man skall göra för att lösa problemet med det ofrivilliga singellivet, hitta kärleken, se vilka förklaringar, strategier och verktyg som framträder i de olika självhjälpsböckerna. Ja helt enkelt, hur gör man och hur skall man inte göra. Jag kommer att utgå från tre ganska nyutgivna självhjälpsböcker skrivna av experter inom området kärlek och relationer. Jag kommer att leta, fokusera mönster och söka efter likheter och/eller olikheter i de olika böckerna, och utifrån detta granska det som framkommit från Vald litteratur. Utifrån mitt syfte har jag valt att formulera mina frågeställningar såhär:Hur gör man för att finna kärlek?- Hur beskrivs orsaken/bakgrunden till problemet med ofrivilligt singelliv?- Hur beskrivs lösningen på det ofrivilliga singellivet, vilka strategier och verktyg framkommer?- Hur framställs den ideala partnern?Uppsatsen utgår från Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet, där framför allt begreppen Reflexivitet och Det rena förhållandet, kommer att presenteras, då dessa begrepp känns relevanta till uppsatsens frågeställningar.

Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB?s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Med klimat avses statistiska väderförhållanden såsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhållanden skiljer sig mycket på olika platser på jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhållanden såsom berg och hav. Breddgraden är Vald till 59±2 grader nord. På denna breddgrad förekommer både stora kontinenter och världshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstånd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden samlats in från en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och Vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvårdnad i relation till sexuell hälsa exkluderas inom vården vilket utgör ett hinder för holistisk omvårdnad. Attbortse från patientens behov av samtal om sexualitet kan innebära att omvårdnadsbehoven baseras på sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats är litteraturstudie med en induktiv ansats.