Syftet med studien är att undersöka vilket förhållande lärare i årskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesområde. Genom att ta reda på vilka möjligheter och förutsättningar lärare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten från denna påverkar deras undervisning kan förhållandet belysas. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess användbarhet, ständig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjälp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lärare i årskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Resultaten från undersökningen visar att många lärare är intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förändring i deras undervisning.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv Vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden är exempel på olika faktorer som omnämns i diskussioner kring patientsäkerheten på akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frågor utifrån sjuksköterskornas egna upplevelser på en akutmottagning i Storstockholm. Vad är det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsäkerhetsrisker? Finns de? Och i så fall vilka är de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsäkerhet på en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats på aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist på akutmottagningen medan samtliga menade att väntetiderna för patienterna inte är patientsäker.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen är okänd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens besvär, ge god omvårdnad och stöd, för att underlätta patientens redan svåra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

Grinda Wärdshus är beläget på ön Grinda i Stockholms nordöstra skärgård. Detta projekt har till avsikt att på Skärgårdsstiftelsens förfrågan inventera värdshusets nuvarande oljebaserade värmesystem för att finna ett mer hållbart alternativ baserat på en värmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvändig bakgrund kring nuvarande samt alternativa värmesystem. Med hjälp av årlig oljeförbrukning samt värdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat på en värmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter av systembytet utvärderas.

Syftet med denna undersökning är att undersökaPedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var Vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen Valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ?anhörigsjukdom?, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun.

Denna rapport avser att studera smarta elnät i Sverige. Syftet är att bidra med information för att stärka förutsättningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnät. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nätverket, för att utifrån denna finna möjligheter för övriga aktörer. Så som hur svenska staten agerar, väljer att bistå med subventioner, positionerar sig och väljer vilka aktörer som tillåts verka.Studien är en nätverksanalys och kvalitativ studie utifrån ett Aktör-Nätverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den är baserad på fyra intervjuer med representanter från olika företag, verksamma inom smarta elnät.

Uppsatsen är en redovisning av resultatet i en enkät undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. Utgångspunkten för undersökningen är enkäten som gruppen svarade på under sitt arbete under våren 2007. En enkät före testet, en i mitten och en i slutet av testperiodenUndersökningen handlade om hur personalen på BUP påverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förändrat mottagande/organiserande kring familjer/ärenden. Under 5 månader våren 2007 arbetade 15 deltagare som anmält sig till en testgrupp med ett nytt sätt att arbeta. Sammansättningen av testgruppen var tvärvetenskaplig.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utVald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrån Vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har.Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..