Sök:

Sökresultat:

424 Uppsatser om Vald resväg - Sida 28 av 29

"Yes, we can!" : En studie av retoriken i Barack Obamas tal med sÀrskild tonvikt pÄ topos "personlig bakgrund"

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.

Brister i revisionsprocessen: RevisorsnÀmndens sytematiska och uppsökande tillsynsverksamhet

Revision innebÀr att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det Àr revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och dÀrmed kvalitetssÀkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs dÀrefter utav sjÀlvagenomförandet (granskningen) dÀr efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall Àven revisionen dokumenteras med sÄdan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det Àr viktigt att revisionsarbetet hÄller en hög nivÄ vilken i sin tur mÄste övervakas.RevisorsnÀmnden Àr en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkÀnnandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet Àr den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras pÄutav dem sjÀlva utvalda riskgrupper.

"Beigeorangerosa?, ?lÀskigt vatten-blÄ? eller ?röd som blod eller en ros? : En undersökning av skolelevers kunskap om fÀrger och fÀrgord.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.

GrundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament

I arbetet har olika grundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament Àr ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende pÄ vilken typ det Àr. Dess funktion Àr att bÀra upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament som Àr godkÀnda av Banverket. Studera metoderna, frÀmst de nya borrmetoderna och utföra en jÀmförelse av dessa metoder som baseras pÄ teknik och ekonomi.

Skald risti. En studie av förhÄllandet mellan fornöstnordiskt och fornvÀstnordiskt diktarsprÄk.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.

Psykiatriambulans Akut prehospital psykiatrisk vÄrd

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberÀttelsen och utifrÄn sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstÄnd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska frÄn sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vÄrdÄtgÀrder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista Ären. Med anledning av det planerar ambulanssjukvÄrden i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans Àr att utveckla den akuta prehospitala vÄrden bland annat genom att hjÀlpapatienter med psykiatrisk problematik till rÀtt vÄrdnivÄ.

Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential

Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.

Den demokratiska regionen: en administrativ och demokratisk förÀndring i Halland

Syftet med denna uppsats Ă€r att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad pĂ„ Dahls polyarkikriterier omgjorda till pĂ„stĂ„enden om Region Halland har anvĂ€nts för att uppnĂ„ syftet. PĂ„stĂ„endena Ă€r fattade utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, dĂ€r lika röstrĂ€tt rĂ„der? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) VĂ€rderar beslutsfattarna sitt beslut utifrĂ„n det som medborgarna önskar? 5) RĂ„der ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen Ă€r att tre av fem uppstĂ€llda pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekt uppfyllda.

UtvÀrdering av markberedning och plantering pÄ SCA:s mark i Norrland 1998-2001 : föryngringsresultat efter 10 Är

Maskinell markberedning följt av manuell plantering Àr den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. MÄnga av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger pÄ Àr baserade pÄ Àldre fÀltexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fÀlt kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svÄrigheter som finns beroende pÄ stÄndort, terrÀngförhÄllanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan anvÀndas till att utvÀrdera gÀllande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet pÄ SCA:s mark i Norrland.

Lönsamhetsanalys för svenskproducerat biojetbrÀnsle baserad pÄ alger

Dagens transportsektor Àr beroende utav fossila drivmedel. Detta Àr problematiskt eftersom fossila brÀnslen Àr en Àndlig resurs samtidigt som anvÀndningen utav dessa bidrar till den förstÀrkta vÀxthuseffekten. Enligt EU:s klimatmÄl ska utslÀppen av vÀxthusgaser reduceras med 20 procent till Är 2020. Handeln med utslÀppsrÀtter, som flygsektorn inkluderas i frÄn och med Är 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utslÀpp. Flygföretag kommer hÀrigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbrÀnsle i det fossila jetbrÀnslet.

Simuleringsstudie av System 2000 och dess materialsystem

Syftet med examensarbetet har varit att Ästadkomma en ökad omsÀttningshastighet och en minskad kapitalbindning pÄ 13 strategiskt utvalda artiklar i produkten System 2000 genom att införa Kanbanstyrning. MÄlet var att kvantifiera nyckeltalen omsÀttningshastighet, genomsnittlig kapitalbindning och flödets stabilitet genom simulering. Ytterliggare en mÄlsÀttning var att beskriva de metoder som oftast förknippas med Just In Time och beskriva vad ett ökat leverantörssamarbete medför.För att fÄ inblick i existerande produktionsstyrningssituation har studier och datainsamling gjorts pÄ företaget. Detta har gjorts genom intervjuer med berörda, och statistik samling i existerande dokument. Materialet har översatts i en modell vilken har simulerats i programvaran AutoMod och analyserats i programtillÀgget AutoStatTM.1 System 2000 monterar man höj och sÀnkbara badkar för rörelsehindrade personer.

Prefabricerade segmentbroar för vÀg: jÀmförande konstruktionsberÀkningar och dimensioneringsförslag

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men pÄ senare tid har en effektivisering av anlÀggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt Àr att industrialisera broprocessen och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lÀmpar sig vÀl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt Àr prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. SÄsom namnet antyder Àr en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benÀmnda segment.

Optimeringsförslag Arvidsjaurs Energi - genom brÀnslesammansÀttning och sÀnkt returtemperatur

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.

JÀmförelse av objekt-orienterad ECHO med Pixelbaserad MLC för klassificering av fjÀrranalysdata

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.

Framtidens studentboende: En studie om studentens behov och krav pÄ sitt framtida boende med ett gestaltningsförslag i passivhusstandard

I Stockholm samt i andra storstadsomrĂ„den har bristen pĂ„ bostĂ€der och framför allt studentbostĂ€der varit lĂ„ngvarig. Detta beror enligt Boverket pĂ„ en kraftig folkökning i samband med ett relativt lĂ„gt bostadsbyggande. EfterfrĂ„gan pĂ„ högskoleutbildningar kommer fortsĂ€tta att öka, trots att vi inom nĂ„gra Ă„r kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gĂ„ snabbt fram i utvecklingen av energisnĂ„la byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostĂ€der ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->