Brister i revisionsprocessen
Revisorsnämndens sytematiska och uppsökande tillsynsverksamhet
Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper. En utredning som visar på allvarliga brister i revisionenöverförs det till ett disciplinärende och efter prövning utdelas en disciplinär åtgärd. Sanktionernasom kan delas ut är erinran, varning med eller utan straffavgift samt upphävande av en revisorsbehörighet.Syftet med studien är att identifiera vilka brister i revisionsprocessen som Revisorsnämndenanmärker på samt att urskilja hur sambandet mellan de identifierade bristerna irevisionsprocessen och de utdelade sanktionerna ser ut. Ärendena som har legat till grund förgranskning har varit de som genom nämndens systematiska och uppsökande tillsynsverksamhetövergått till ett disciplinärende och som efter prövning tilldelats en disciplinär åtgärd.Granskningen har skett genom en utarbetad modells struktur som baserar sig pårevisionsprocessens fyra delar, planering, genomförande, rapportering och dokumentation. Engenomläsning har skett av de 129 stycken ärenden som studien totalt omfattar, varefter aktuelldata har plockats ut efter modellens valda variabler. För att kunna påvisa att samband eller inteförekommer har vi räknat fram korrelationskoefficient för varje fas och dess brister i förhållandetill sanktionen varning eller upphävande.Studiens resultat visar att Revisorsnämnden anmärker mest frekvent på bristerna jäv ochoberoende i planeringsfasen. Den vanligaste situationen då revisorn äventyrar sitt oberoende ärnär denne är vald revisor i en redovisningsbyrå vilken handhar redovisningen åt flera av revisornsövriga klienter. Den vanligaste jävsituationen är att revisorn upprättat eller biträtt, mer än vadsom tillåts enligt lag, med klientens bokföring eller upprättande av årsredovisning. Bristerna idokumentationsfasen beror till övervägande del på att revisorerna använt sig av kortfattadechecklistor, vilka inte är tillräckliga för att bedöma revisorns arbete i efterhand. Igranskningsfasen är det framförallt granskning av lager och interna kontroller/rutiner somrevisorerna får sina anmärkningar, på grund av att de inte närvarat vid inventering ellergranskning av dessa. Det enskilt mest frekvent hänvisade lagrummet har varit god revisionssed,vilken anses vara en övergripande praxis som gäller för samtliga faser av revisionsprocessen. Vifinner inget tydligt samband mellan någon enskild fas i revisionsprocessen och sanktionenupphävande, vilket indikerar att upphävande är ett resultat av brister i flera faser simultant.Starkare är sambandet mellan brister i de olika revisionsfaserna och sanktionen varning. Lägst samband mellan brist i revisionsfas och sanktion (oavsett varning eller upphävande) stårrapporteringsfasen för.