Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas.

Problemformulering:Hur påverkar stimuli från produktförpackningen och chokladens utformning konsumenternas smakupplevelse?Syfte:Syftet med detta examensarbete är att förstå hur konsumenternas sinnesintryck påverkar deras smakupplevelse av mjölkchoklad med hjälp av stimuli från förpackningen och utformningen på chokladen.Metod:Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning där vi har pendlat mellan empiri och teori genom att använda abduktion som forskningsansats. Tack vare 15 chokladintresserade informanter har vi fått en förståelse för hur de äter choklad, vilka sinnesintryck de fått och hur dessa påverkar deras upplevelse av choklad. Denna förståelse bygger på personliga intervjuer av semistrukturerad typ. I intervjuerna ingick tre olika delmoment där informanterna fick provsmaka och utvärdera tre olika förpackningar med olika utformning av Karl Fazer mjölkchoklad.

The purpose of this thesis is to study whether there is a demand for sawn wood products of large dimensions and planed goods among Wallnäs AB:s customers. The thesis consist of two main parts, one survey among Wallnäs present customers and another one which purpose is to increase Wallnäs customer base. Finally there is a chapter that describes what properties the raw material has to have in order to produce the demanded products. The survey to the present customers was conducted through a questioner. A sample of those who stated an interest for either sawn wood products of large dimensions or planed goods, were later contacted for a telephone interview. To reach out to new customers, relevant companies has been identified through the Swedish Trade Councils data base and through the member list of the Timber Trade Federation.

Att det startas fler företag är en förutsättning för ett starkt och dynamiskt näringsliv. Nya företag är grunden för tillväxtföretag och till förnyelse i näringslivet. Nya företag tvingar inte bara etablerade företag att förbättra produkter, kvalitet, service och att sänka sina priser utan är också viktiga bärare av nya innovationer vilket är oerhört betydelsefullt för ekonomisk tillväxt. Studier visar att Sverige, vid jämförelse med andra länder, totalt sett har en lägre entreprenöriell aktivitet och ligger långt under genomsnittet vad gäller nystartade företag, även brist på små och snabbväxande företag är något som karaktäriserar Sverige. Detta kan ha flera orsaker.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka hur Nordisk Film, distributören av Sonys spelprodukter i Sverige, kan använda sin marknadsföring för att attrahera nya segment av marknaden. Nordisk Film har sedan en tid distribuerat ett flertal spel, som till sin utformning skiljer sig från majoriteten av det befintliga utbudet på tv-spelsmarknaden. Dessa spel riktar sig mot äldre användare, varför vi ansett det intressant att studera vilka möjligheter detta leder till ur företagets perspektiv. Detta har gjorts med utgångspunkt ur etablerade teorier och två statistiska undersökningar vilka utformats i både explorativt och deskriptivt syfte. Den första undersökningen utfördes på ett större urval och avsåg ta reda på generella åsikter samt kunskap om tv-spel i allmänhet och vissa specifika speltitlar i synnerhet.

Problemställningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur är CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och kläder, arbetar med CSR samt hur de förhåller sig till fenomenet. Vi vill även undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete är sammankopplat med företagets varumärke och varumärkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jämföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumärke och varumärkeslojalitet. Detta kapitel har väsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjälper oss att ge klarhet inom ämnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.

Marknadssituationen för spannmål ställer inte krav på att producenten måste veta vart spannmålen tar vägen efter att den har skördats. Därför fokuserar spannmålsproducenter på avkastningsvolymen i sina ansträngningar att få en så hög intäkt som möjligt. Livsmedelsindustrin kan välja mellan de olika kvaliteter, som finns på marknaden, för att ingå i den egna processen. Utifrån denna utbuds- och efterfrågesituation skapas marknadspriser på de olika varorna. Denna marknadsbild håller på att förändras efter hand som förädlingsföretagen inser att de kan få tag på produkter, som bättre passar in i deras produktionsprocesser, om de går direkt till råvaruproducenterna och ställer krav på dessas produktion. Eftersom denna situation är ny för båda parter, uppstår en del problem såväl i förståelse för de övriga aktörernas produktionsförutsättningar som i prissättningen på produkterna. Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begränsningar, som råvaruproducenter och industri har för att åstadkomma en god samordning vid utformningen av produkter och därigenom öka lönsamheten för båda parter. För att utvärdera samordningsmöjligheterna används Söderslätts Spannmålsgrupp såsom fallföretag, och det gäller då samordningen mellan detta företag och några av dess kunder ? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.

Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.   408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår.

Enligt Livsmedelsverket är saltintaget för högt i Sverige. Det dagliga intaget är beräknat till 8-12 gram per person (Becker, 2005). Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (2004) bör det dagliga intaget inte överstiga 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. 60-70 % av saltet vi får i oss kommer ifrån färdigberedda livsmedel som bröd, ost, charkuterivaror, snacks och snabbmat (Livsmedelsverket [SLV], 2005a). Livsmedelsindustrins produkter är därmed en stor orsak till att saltintaget är för högt.

AB Orwak tillverkar idag ett 20-tal balpressar och komprimatorer för komprimering, sortering och återvinning. De har funnits på marknaden sedan 1971 och har sitt säte i Sävsjö. Orwak har sedan de grundades utvecklat sina produkter men det finns nu en målsättning inom företaget att fastställa riktlinjer för produktutvecklingen. Riktlinjerna var tänkta att med klara direktiv beskriva hur maskinerna ska se ut i framtiden. Genom att göra ett enhetligt sortiment kan kunderna knyta samman produkterna med varandra och med företaget vilket skulle ge Orwak ett starkare varumärke som sannolikt skulle resultera i konkurrensfördelar.

Sammanfattning ProblembeskrivningKonfektionsbranschen har problem med osålda produkter vilket resulterar i hög kapitalbindning. Modesvängningarna inom konfektionsbranschen blir allt snabbare vilket gör att felinköp av stora produktpartier kan bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte säljs i ordinarie butiker måste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsäljning. SyfteSyftet med denna magisteruppsats är att beskriva outlet som en marknadskanal inom konfektionsbranschen. Vidare är syftet att analysera vilka förhållanden som talar för respektive emot användningen av outletförsäljning som en alternativ marknadskanal.

Stockholm Gas AB säljer i huvudsak två olika produkter. Den ena är stadsgas och den andra är fordonsgas. Båda produkterna skall på sikt i huvudsak ha biogas som råvara. I dagsläget är det dock så att stadsgasen till största delen består av naturgas blandad med luft.Stockholm Gas AB har genomgått stora förändringar och står inför nya. År 2011 togs ett stort steg i Stockholm Gas klimat- och miljöriktiga utveckling.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro ABBakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

SammanfattningI dagens näringsliv spelar varumärken en viktig roll. De hjälper företag att särskilja sina produkter från sina konkurrenters produkter. Företagen kan välja att registrera nationella varumärken eller gemenskapsvarumärken. Till skillnad från det nationella varumärkesskyddet ger gemenskapsvarumärkesskyddet rättighetsinnehavaren ensamrätt till sitt varumärke i hela gemenskapen.För att bibehålla varumärkesskyddet måste rättighetsinnehavaren använda sig av varumärket inom en femårsperiod, annars kan skyddet hävas. De nationella varumärkena ska sättas i verkligt bruk i den stat där de registrerats.