Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka rektorers k?nnedom om de nationella rekommendationerna kring faktisk ?ttid, hur skolm?ltiden prioriteras samt vilkafaktorer som p?verkar m?jligheten att ge elever tillr?cklig tid att ?ta.Metod: Studien genomf?rdes med en kvantitativ metod d?r data samlades in genom en webbaserad enk?t riktad till rektorer och bitr?dande rektorer i V?stra G?taland. Totaltinkom 175 enk?tsvar av 702 utskickade enk?ter (svarsfrekvens 25 %). Data analyserades i SPSS med hj?lp av deskriptiv statistik och chi-tv?-test.Resultat: Resultatet visade att 73 % av rektorerna k?nde till rekommendationen om minst 25 minuters sittande ?ttid och att 74 % uppgav att skolan efterstr?vade att uppn?rekommendationen.

During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are:? How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres?? What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client?s possibility to self-determination and participation?The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling.