Sökresultat:
823 Uppsatser om Vćrd och omsorg - Sida 50 av 55
Sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd
MÀnniskor i dagens samhÀlle blir allt Àldre och drabbas av sjukdomar som medför ett lÄngt sjukdomsförlopp. DÀrför mÄste den palliativa vÄrden lyftas fram mer Àn vad den gör i dagslÀget. Personer som Àr i behov av palliativ vÄrd finns inom de flesta delar av sjukvÄrden. DÀrför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som Àr i behov av palliativ vÄrd. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd.
FörÀldrar till sjuka barns upplevelser av ambulanssjuksköterskan: En kvalitativ intervjustudie
Att vÄrda sjuka barn i ambulansen innebÀr ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. FörÀldrarna kan vara mycket oroade, rÀdda och stressade i samband med dessa vÄrdmöten vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Det Àr viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och förÀldrarna i samband med dessa vÄrdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att fÄ förÀldrarna att kÀnna delaktighet i vÄrden av sitt barn och dÄ behövs kunskap om hur förÀldrarna upplever dessa vÄrdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för förÀldrarna och barnen i samband med att barnet vÄrdas i ambulansen.Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden av sitt barn i samband med ambulanssjukvÄrd.Metoden som anvÀndes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju förÀldrar till barn i Äldrarna noll ? sju Är som vÄrdats i ambulansen under 2012.
"Skratta Ät skiten, det hjÀlper" : En kvalitativ studie om individers upplevelser av humor pÄ arbetsplatsen
Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.
Manliga sjukskötare och kvinnliga sjuksköterskor : En studie om manliga sjuksköterskor i palliativ vÄrd
En intervjustudie har genomförts pÄ en palliativ avdelning pÄ ett sjukhus i södra Stockholm och bygger pÄ sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt pÄ arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser pÄ deras yrkesval, i detta fall pÄ en palliativ avdelning. Under studiens gÄng fann jag det svÄrt att hitta forskning om genus i palliativ vÄrd, varken svensk eller utlÀndsk forskning verkar ha uppmÀrksammat detta omrÄde.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vÄrden av en slump eller brist pÄ andra arbeten. De dras till delar av vÄrden dÀr det hÀnder mycket och Àr "actionfyllt" sÄsom ambulansen och akutvÄrden. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna dÀr kvinnorna stÄr för omvÄrdnad och mÀnnen för den tekniska kunskapen.
Effekter av motion pÄ arbetstid för personal inom vÄrd och omsorg
SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter. Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.
Varför gÄr inte barnen med den vandrande skolbussen i Eskilstuna?
SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.
Sex förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan
SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.
VÀxande problem för finansieringen av vÀlfÀrdsstaten : Var Àr den ekonomisk-politiska debatten?
Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhÀllet. Det karaktÀriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare nÀrvaro av tjÀnster. VÄrd, skola och omsorg Àr exempel pÄ tjÀnster som i stor utstrÀckning tillhandahÄlls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahÄllandet av dessa tjÀnster Àr vitala ingredienser i ett vÀlfÀrdssamhÀlle, och man Àr mÄn om att kunna bibehÄlla en god vÀlfÀrd Àven i framtiden. VÀlfÀrdssamhÀllet sÀgs nÀmligen stÄ inför hopande problem hÀrrörandes frÄn en obalanserad produktivitetstillvÀxt samt en demografisk förskjutning.
Sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd
MÀnniskor i dagens samhÀlle blir allt Àldre och drabbas av sjukdomar som medför
ett lÄngt sjukdomsförlopp. DÀrför mÄste den palliativa vÄrden lyftas fram mer
Àn vad den gör i dagslÀget. Personer som Àr i behov av palliativ vÄrd finns
inom de flesta delar av sjukvÄrden. DÀrför behöver sjuksköterskan ha teoretisk
och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som Àr i behov av palliativ
vÄrd. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till
personer som Àr i behov av palliativ vÄrd.
Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen
Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/Är: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StÄhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.PÄ 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av mÀnnen aktiva pÄ arbetsmarknaden. 35 Ärsenare, 2005, hade situationen förbÀttrats avsevÀrt dÄ var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock Àr det inte lika jÀmstÀllt pÄ de ledande positionerna, dÀr kvinnorna fortfarande Àrunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod Är 2004 endast av 28 %, medanmÀnnen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen mÀn och kvinnor pÄ ledande positioner varierar frÄn bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits nÄgon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men Àven generellt sett pÄ ledande positioner. Kvinnor har dÀremot haft större möjligheterinom andra omrÄden sÄ som vÄrd och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan lÀnge varit tvÄ mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).
Samband mellan personcentrerad vÄrd och sjuksköterskans arbetstillfredsstÀllelse
Bakgrund: Sjuksköterskan och omvÄrdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvÄrdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansÄg att omvÄrdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvÄrdnad till ett kompetens-omrÄde med yrkesstatus. En humanistisk mÀnniskosyn Àr grunden för omvÄrdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebÀr att övervÀga och vÀlja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rÀtt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvÄrdnadsteoretikern Watson Àr det först i mötet med andra mÀnniskor som moraliska regler uppstÄr.
Time Care ? schemalÀggningsprogram med individuella och flexibla arbetstider: en vinn-vinn situation för arbetsgivare och anstÀllda?
Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.
Specialexponering av sÀllanköpsvaror : Hur lönsamt Àr det egentligen?
Denna uppsats kommer att undersöka betydelsen av en specialexponering i en sÀllanköpshandel. Alla butiker strÀvar efter att nÄ lönsamhet, men för att nÄ lönsamhet krÀvs att man har en sÀljande butik. Kraven pÄ förnyelse i butikerna ökat och utgör numer Àven ett viktigt konkurrensmedel för butiken. Varuplaceringen pÄverkar i stor utstrÀckning vad som inhandlas och undersökningar har visat att hela 70-80 procent av alla köpbeslut tas i butik, vilket i sin tur ger stort utrymme för butiken att kunna pÄverka kunderna. I slutÀnden kan kundens intryck av butikens skyltning och exponering utgöra skillnaden mellan en sÀljande och en icke-sÀljande butik.
Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger
I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om
elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en
skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska
oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.
Ansvarsfördelning i kommunal samverkan : En analys med fokus kring ansvar i FjÀrde Storstadsregionen
Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.