Sök:

Sökresultat:

823 Uppsatser om Vćrd och omsorg - Sida 51 av 55

I förskolan blir mannen unik och exotisk : En studie om mÀn i förskolan

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Kommunikation och omsorgsrelation mellan omvÄrdnadspersonal och demenssjuka personer

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Kundlojalitet pÄ en lokal apoteksmarknad : Customer loyalty in a local pharmacy market

Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer det Àr som pÄverkar kunderna nÀr de vÀljer ett lokalt apotek och Àven undersöka möjliga samband som kan pÄvisas mellan upplevd kundlojalitet och nÄgra av de undersökta faktorerna.En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus pÄ den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer pÄ en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder pÄ de tre apoteken. Respondenterna fick ta stÀllning till om pÄstÄendena stÀmde mycket bra, stÀmde bra, stÀmde mindre bra eller inte stÀmde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel dÀr svaren analyserades.I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och Àven stapeldiagram.

?Det finns sÄ mÄnga olika anhöriga, olika typer av mÀnniskor? - en studie om hemtjÀnstpersonalens förestÀllningar om anhöriga till Àldre hjÀlpbehövande

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad hemtjÀnstpersonal har för förestÀllningar om anhöriga till Àldre hjÀlpbehövande. Vidare Àr syftet att titta vilka förestÀllningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. FrÄgestÀllningarna Àr; Vilka förestÀllningar har hemtjÀnstpersonalen om anhöriga till Àldre hjÀlpbehövande? Vilka förestÀllningar har hemtjÀnstpersonalen om anhöriga till Àldre hjÀlpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska vÀlfÀrdsstaten genomgÄtt förÀndringar pÄ ÀldreomsorgsomrÄdet. Dessa förÀndringar har bland annat medfört att det har blivit allt svÄrare för Àldre att fÄ hjÀlp i form av hemtjÀnst, och till att familj och anhöriga dÀrför börjat ta allt mer ansvar för Àldre hjÀlpbehövande.

Kan ord skapa work-life balance? : Hur frihet, flexibilitet, förnyelse, förstÄelse bidrar med balans mellan arbetslivet och privatlivet

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Lagen om anmÀlningsplikt : En retrospektiv studie 1999-2013

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Visst gÄr det bra med makaroner pÄ söndag!

MÄlet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur personal inom vÄrd och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vÄrdtagarna. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstÄnd? Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det krÀnkningar eller tvÄngsÄtgÀrder pÄ gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet krÀnkningar och begrÀsningsÄtgÀrder gentemot brukarna? För att genomföra denna studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal frÄn olika gruppbostÀder enligt LSS. För att analysera vÄra insamlade empiriska data anvÀnde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner. VÄr analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens vÀrderingar och normer, tvÄng och övergrepp, personalens dubbla roller, vÀlviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning. VÄra resultat visar hur personalen överför sina vÀrderingar pÄ anvÀndarna att pÄverka dem i en viss riktning.

LÀrlingshandledning - möjligheter och hinder ur ett handledarperspektiv

Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.

Betyg i grundsÀrskolan belyst ur ett elevperspektiv

Sammanfattning Uddling, Christin (2013). Betyg i grundsÀrskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Nyckelord: betyg, bedömning, grundsÀrskolan, kunskap, lÀrande, utvecklingsstörning. ProblemomrÄde: Bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan Àr ett relativt outfors-kat omrÄde och den forskning som har gjorts har i liten utstrÀckning fokuserat pÄ det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stÀllet har utmaningen med integrering samt sÀrskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan och grundskolan, men dessa Àr belysta ur pedagogernas perspektiv. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i grundsÀrskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv. Metod: I studien har jag utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv.

Nattugglornas berÀttelser : En studie om nattarbetandes egna reflektioner kring sitt arbete

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vÄrd, skola och omsorg Àr inte ovanligt. VÄrdyrken associeras ofta med obekvÀma arbetstider. PÄ ett serviceboende behövs vÄrd dygnet runt. Det gör att nattarbetande vÄrdpersonal behövs.VÄrt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vÄrdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.

Upplevelse av postoperativ smÀrta första dygnet efter bröstreduktionsoperation: en intervjustudie

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av den postoperativa smÀrtan under det första dygnet efter genomförd bröstreduktionsoperation. Ett strategiskt urval genomfördes, tio kvinnor som hade genomgÄtt bröstreduktionsoperation intervjuades. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intervjuade gavs möjlighet att med egna ord beskriva sina upplevelser detaljerat. Intervjuerna genomfördes nÀr kvinnorna fortfarande var inskrivna pÄ sjukhuset ett dygn efter genomfört ingrepp.

"Ingenting svÄrt, ingenting nytt"

I vÄr utbildning till lÀrare inom vÄrd, hÀlsa och omsorg mötte vi i vÄr verksamhetsförlagda utbildning mÄnga elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en mÄnad varje Är vilket innebar att dessa elever inte kunde Àta eller dricka nÀr de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva nÄgra muslimska kvinnors upplevelser av att studera pÄ omvÄrdnadsprogrammet under fastemÄnaden ramadan. Som undersökningsmetod anvÀndes en allmÀn kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vÄrt material.

Skattefinansierad Àldreomsorg i förvandling : Vill och kan idéburna organisationer medverka?

Syftet med studien har varit att förstÄ hur företrÀdare för idéburna organisationer med social inriktning inom Àldreomsorg ser pÄ sin egen, organisationens och civilsamhÀllets roll som serviceproducent av offentligt finansierad vÀlfÀrd. För att uppnÄ syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrÀdare pÄ ledande nivÄ inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis anvÀnts som en teoretisk utgÄngspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstÄ genom att sÀtta det i relation till de strukturer företrÀdarna verkar inom och Àr beroende av.Resultatet frÄn intervjuerna visar generellt pÄ att de tvÄ lagrum som styr villkoren för driften av Àldreomsorg pÄ entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillÀmpningen. Det gör att förutsÀttningar att bedriva Àldreomsorg varierar stort vilket skapar osÀkerhet och kan hÀmma de idéburna att ta en större roll.

Handelsbanken i GÀvle : En studie om konsten att hitta rÀtt arbetskraft

I tjÀnsteföretag Àr det extra viktigt att man har bra medarbetare dÄ deras primÀra uppgift Àr attbetjÀna kunden och vara ?ansiktet utÄt?. De anstÀllda arbetar i ?fronten? och Àr tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. NÀr man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal Àr det viktigt att anstÀlla rÀtt serviceinriktad personal frÄn början.

Smittskydd och hygienrutiner i förskolan : en kvantitativ tvÀrsnittsstudie

Bakgrund: Inom förskolan finns det mÄnga aktivitetersom utsÀtter bÄde barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsa utan Àven spridningen av infektioner i samhÀllet. Barn i förskola löper tvÄ till tre gÄnger högre risk för att fÄ infektioner Àn barn som inte vistas pÄ förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förÀndringar pÄ förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och förÀldrarkan minska sjukfrÄnvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlÀgga grundlÀggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->