Sökresultat:
823 Uppsatser om Vćrd och omsorg - Sida 43 av 55
Att vÄrdas pÄ offentlig plats ? en kvalitativ studie om patienters upplevelser
I arbetet som ambulanssjuksköterska ingÄr att möta och vÄrda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men ocksÄ pÄ en offentlig plats med allmÀnheten som ÄskÄdare. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ mÄlet Àr att vÀrna om patientens integritet samtidigt som en god vÄrd ska ges för att uppnÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vÄrdas pÄ offentlig plats. Studien Àr kvalitativ och resultatet Àr baserat pÄ intervjuer av nio informanter.
Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.
Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.
Ăr vĂ„rden redo att möta invandrare : En litteraturstudie som belyser vĂ„rdpersonals erfarenheter av mötet med invandrare
 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.
Moder vÄr? : gudsbilder i nattvardsbönerna
I jÀmförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat pÄ maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger pÄ en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder Àr otvetydigt maskulina. Det förekommer Àven tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder dÀr maskuliniteten kan diskuteras.
Implementeringsprocessen i mÄlstyrt arbeteinom offentlig omsorg : En kvalitativ studie som belyser implementeringen av beslut till den praktiska verksamheten
VÄr ambition med den hÀr studien har varit att belysa hur rÀttsÀkerheten och kvaliteten bibehÄlls utifrÄn de beviljade besluten till det nÄr de individer besluten gÀller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjÀnsten. De insatser som varit aktuella för studien Àr de insatser inom hemtjÀnsten som krÀver att det upprÀttas en mÄlstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjÀlp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnÄ rÀttsÀkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förstÄelsen med mÄlstyrt arbete beskrivs Àven de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera pÄ.Vi har i studien anvÀnt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.
Kompetensutveckling inom palliativ vÄrd
Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ĂrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.
Hur sjuksköterskor kan bidra till följsamhet av basala hygienrutiner inom kommunal vÄrd och omsorg
Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients? lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance.
Att vÀxa med grÀnser : Tillsynens hindrande och möjliggörande för ungdomars psykosociala utveckling pÄ hem för vÄrd eller boende
Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.
Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjÀnstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv
Abstract
Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjÀnstgöra i förskolan ur olika intressenters
framtidsperspektiv.
Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller
Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollÀrare har lÀnge förekommit i
förskolans vÀrld och syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad denna diskussion
egentligen stÄr för samt hur man tÀnker kring bemanningen pÄ förskolan i framtiden. För att fÄ
en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick pÄ aspekter kring de bÄda
yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vÄr huvudfrÄga formuleras som: Hur kan
diskussionen om barnskötares och förskollÀrares yrkesroller förstÄs i ett historiskt och nutida
perspektiv:
? Hur motiverar barnskötare/förskollÀrare sin roll i förskolan igÄr, idag och i ett
framtidsperspektiv?
? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos
politiker/chefer/fackliga representanter?
Eftersom vÄr undersökning handlar om tvÄ yrkeskategorier med olika utbildningsnivÄ som
ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgÄngspunkter: bröderna
Dreyfus femstegsmodell frÄn nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fÀlt, kapital och
habitus. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika
utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.
En förÀndrad Àldreomsorg: en kvalitativ studie genomförd pÄ ett Àldreboende i LuleÄ Kommun
Bakgrunden till studien Àr att ett flertal artiklar framstÀllts i media om anstÀlldas arbetsförhÄllanden i vÄrd och omsorg av Àldre samt att satsningar mÄste genomföras för att förÀndra Àldreomsorgen. LuleÄ Kommun har en strÀvan att förÀndra Àldreomsorgen, och det senaste uppförda Àldreboendet Midskogen B i LuleÄ Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien Àr att undersöka ett av LuleÄ Kommuns Àldreboenden och hur Àldreomsorgen har förÀndrats. Midskogen B Àr det aktuella boendet dÀr studien har genomförts. Följande frÄgestÀllningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete pÄ Midskogen B? Hur har arbetet förÀndrats i relation till de anstÀlldas tidigare erfarenheter? Vilka förbÀttringar kan göras i framtiden? Den metod som anvÀnts för att besvara studiens syfte Àr kvalitativ, sju stycken undersköterskor pÄ Àldreboendet Midskogen B har intervjuats.
HÄllbar renovering : En studie avseende social hÄllbarhet
SAMMANFATTNINGI denna uppsats studerar jag social hÄllbarhet i djupare bemÀrkelse i syfte att undersöka och definiera ÄtgÀrder och arbetssÀtt som skulle kunna lÀmpa NCCs byggkoncept - HÄllbar renovering. I min studie utgÄr jag ifrÄn akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a miljonprogrammet) samt bostadsomrÄdet Orrholmen som en inspirationskÀlla. Mitt empiriska material erhÄlls frÄn intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB.I min analys fokuserar jag pÄ hÄllbar utveckling, social hÄllbarhet, brister och potential avseende miljonprogrammet och dess gÄrdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostÀder och verksamheter, olika upplÄtelseformer, sociala hÄllbarhetsÄtgÀrder och förslag pÄ fysisk utformning samt analys av bostadsomrÄdet Orrholmen.Sammanfattningsvis visar erhÄllna slutsatser att social hÄllbarhet Àr en dynamiska och komplex dimension och likasÄ ÄtgÀrderna. KÀrnan i social hÄllbarhet Àr mÀnniskan och dÀrtill Àven frÀmjandet av hennes vÀlfÀrd.De ÄtgÀrder som Àmnas komplettera HÄllbar renovering, bör vÀljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhÀndertagande av de faktiska problemen i bostadsomrÄdena skapar positiva och gynnsamma resultat.De allra viktigaste ÄtgÀrderna Àr blandning av sÄvÀl bebyggelse och boendegrupper samt lÄg skala av bebyggelse och blandning av olika upplÄtelseformer.OmÀtbara vÀrden sÄsom identitet, platskÀnsla, skönhet och deltagande skapar mervÀrde och berikar omrÄden.
Barn i sorg : NÄgra pedagogers tankar om hur man kan bemöta barn i sorg i förskolan.
Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.
Kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av beslutstöd : Rekommenderad ansvarsfördelning av kritiska framgÄngsfaktorer mellan konsult- och kundföretag
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och ansvarsfördela framgÄngsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anstÀllda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgÄngsfaktorer utifrÄn beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas dÀrefter mot resultat som kommer fram genom öppna frÄgor stÀllda vid kvalitativa enkÀtintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.Vid genomgÄng av enkÀtsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgÄngsfaktorerna ? dÀr sÄvÀl konsulter som kundföretag Àr ense ? Àr:· sÀkerstÀllandet av vilken information anvÀndarna behöver fÄ ut av systemet (vilket i huvudsak Àr ett kundansvar)· inrÀttande av utvecklingsrÄd för business intelligence (kundansvar)· sÀkerstÀllande av tydliga mÄl och syften med BI-projektet (kundansvar)· lÀmplig implementeringsstrategi (kundansvar)· vÀlja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).Förutom ovannÀmnda faktorer anser konsulterna att det Àr avgörande att kunderna sÀkerstÀller ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för trÀning och utbildning av anvÀndarna. I enkÀtintervjuerna framkommer tvÄ faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna pÄpekade vikten av utvÀrdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation.
Att skapa ordning i kaos - FörÀldrars erfarenheter frÄn det vÄrdtillfÀlle deras barn fick diagnos av lÄngvarig sjukdom
Introduktion: Barn med lÄngvarig sjukdom Àr en av de största patientgrupperna inom barnsjukvÄrden. Det vÄrdtillfÀlle dÄ barnets diagnos sÀkerstÀlls innebÀr ofta att behandlingen intensifieras, omvÄrdnadens mÄl riktas mot att barnet med hjÀlp av förÀldrarna ska fÄ den kunskap som krÀvs för att snarast kunna ÄtervÀnda till sin hemmiljö. Att identifiera och tillgodose förÀldrars behov av stöd och samtidigt prioritera omvÄrdnadsÄtgÀrder till barnet Àr en utmaning för barnsjuksköterskan. DÄ korta och effektiva vÄrdtillfÀllen efterstrÀvas Àr det av stor vikt att ineffektiva eller irrelevanta vÄrdÄtgÀrder minimeras. Denna forskningsplan redovisas tillsammans genomförd pilotstudie.
Existerar ett förvÀntningsgap mellan finansiella rÄdgivare och dess intressenter?
Titel: Existerar ett förvÀntningsgap mellan finansiella rÄdgivare och dess intressenter? ? En fallstudie pÄ tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmÀrksamhet kring finansiella rÄdgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det Àr frÀmst ifrÄgasÀttningen om rÄdgivarnas kompetens som lett kunderna till att krÀva bankerna pÄ skadestÄnd dÄ de anser sig erhÄllit vÄrdslös rÄdgivning.Finansiella RÄdgivare: Resultatet av kundernas anmÀlningar mot bankerna blev sÄledes lagen om finansiell rÄdgivning dÀr ett ökat krav pÄ rÄdgivarnas kompetens och förfarande har skÀrpts. Detta har för rÄdgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och Àven utökade krav pÄ hur en rÄdgivning fÄr tillÀmpas. RÄdgivaren ska iaktta god rÄdgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.