En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes.

Studien undersöker hur äldre transpersoner förhållit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberättelser. Syftet blir därför att med hjälp av narrativ metod undersöka hur äldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv på äldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjänstlagens femte kapitel om särskilda bestämmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen vara insats i äldre personers levnadsförhållanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte är att ge en kvalitativ inblick i äldre transpersoners levnadsförhållanden med narrativ metod. Berättelsen är fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård.Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer.

Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har också undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans båda yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, förändras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram består av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som eftersträvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan från 70-talet fram till idag och det är dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstå och söka mening och innebörd i enskilda människors uppfattningar snarare än att förklara. För att få svar på mina frågeställningar har olika datainsamlingsmetoder använts; enkätundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fått en ökad helhetssyn på sitt arbete, bland annat har synen på kunskap och lärande samt synen på omsorg och pedagogik förändrats.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående.

Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.