Sökresultat:
3953 Uppsatser om Vćldets konsekvenser - Sida 36 av 264
Hanterandet av koleran i Karlskrona : en studie om de skyddsÄtgÀrder som vidtogs i Karlskrona under Ären 1834 och 1853
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka Ă„tgĂ€rder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten Ă„r 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring Ă„tgĂ€rderna hos stadens invĂ„nare.Materialet som anvĂ€nts bestĂ„r frĂ€mst av sundhetsnĂ€mndens handlingar frĂ„n Ă„ren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar frĂ„n dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande Ă„tgĂ€rder Ă„r 1834 frĂ„n den stund dĂ„ koleran nĂ„tt Ystad. Tidigt inrĂ€ttades och iordningstĂ€lldes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, sĂ€rskilda kolerabegravningsplatser, karantĂ€n och vakthĂ„llning. Ăvervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrĂ€ttade kvartersmĂ€nnen. Karlskrona strĂ€vade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. LĂ€karnas insatser tyder pĂ„ att de föresprĂ„kade att förebygga smittspridningen i staden frĂ€mst bland stadens fattigare befolkning.
Nordöstra Vilan - ett planförslag för en ny stadsdel vid Vattenrikets grÀns
Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat
om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i
Kristianstad Àr ett
verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads
centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde.
Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den
nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med
den natur och
vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till.
Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel,
kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för
naturvÄrd,
ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med
vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min
fallstudie och ett exempel pÄ detta.
ĂvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd
Malmö högskola
LĂ€rarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning 90p
Rosenquist, Nina (2008). ĂvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.
Abstract
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ge en bild av övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pÄ tvÄ grundskolan samt rektorn och lÀrare pÄ gymnasieskola.
Resultatet av studien visar pÄ att det Àr den enskilda skolans normer och traditioner som pÄverkar övergÄngen för elever i behov av sÀrskilt stöd.
Den avskalade LĂK:en : lokala överenskommelser mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor
Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LĂK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..
KonstnÀrsrollen i media : En kritisk diskursanalys
Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.
Elcertifikatsystemet: konsekvensen av att undanta den elintensiva industrin frÄn kvotplikt
Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet Àr kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas frÄn kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att vÀrdera vad det fÄtt för konsekvenser. BerÀkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor Är 2010..
Att jobba i motvind? : Enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relationer
I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..
Konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act
Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.
VÀxthuseffekten - vad Àr det som hÀnder? : Elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring förÀndringarna av vÄrt klimat
KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.
Reglering av visstidsanstÀllningar och dess konsekvenser : En kandidatuppsats om visstidsanstÀllningar i samhÀllet
I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.
Sjuksk?terskans kunskap i det preventiva arbetet vid trycks?r : En litteratur?versikt
Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.
Könsmaktsordning eller familjekonflikt? Olika verksamheters förstÄelser av
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personal pÄ ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för vÄldsutsatta kvinnor tolkar och förstÄr vÄld i nÀra relationer. Jag Àr ocksÄ intresserad av att göra jÀmförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nÀmnda verksamheter: tvÄ personer frÄn ideella kvinnojourer, tvÄ frÄn kommunala verksamheter, samt tvÄ frÄn socialtjÀnsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som Äterfinns i materialet, varefter jag jÀmfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framtrÀdande resultaten Àr att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ mÀns vÄld mot kvinnor, dÀr man ser vÄldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istÀllet vÄldet mer som en familjekonflikt, som kan bero pÄ att familjen befinner sig i en svÄr livssituation. HÀr Äterfinns ocksÄ förestÀllningar om de sÀrskilda svÄrigheter som kan drabba invandrade familjer nÀr man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsÀtt kan delvis förklaras med att man arbetar pÄ olika sÀtt, samtidigt som de olika synsÀtten ocksÄ ger olika lösningar pÄ problemet, vilket fÄr konsekvenser för hur man arbetar.
MetsÀ-Serla, Norske Skog och Södra Cell : Àgarstrukturer i förÀdlingsföretag till skogsÀgarföreningar
Inom skogsnÀringen sker idag en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha varit en fragmenterad bransch med mÄnga smÄ aktörer gÄr nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker Àven en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bÀttre möta omvÀrldens krav. Bland annat Àgar-strukturen Àr under förÀndring genom att externa Àgare bjuds in i olika utstrÀckning.
Basel II och fastighetsbranschen - en scenariostudie av de nya kapitaltÀckningsreglernas konsekvenser för fastighetsbranschen
Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.
PĂ„ modernitetens rand - om EU: s audiovisuella politik och diskursen om MEDIA
Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.