VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per Ă„r. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste Ă„ren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbĂ€ttrade behandlingsformer. Det Ă€r vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka kĂ€nsloreaktioner som rĂ€dsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger pĂ„ en kvalitativ ansats med ett livsvĂ€rldsperspektiv. Data samlades in genom sju sjĂ€lvbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förĂ€ndrad livsvĂ€rld dĂ„ de drabbades av bröstcancer.

Hansson, L & Hedberg, J. HjÀrtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Muslimer framstÀlls ofta pÄ ett onyanserat sÀtt i vÀsterlÀndska media. Islam och muslimer framstÀlls bÄde som ett hot mot och samtidigt som underlÀgsna vÀstvÀrlden och vÀsterlÀnningar. Jag har i min uppsats fokuserat pÄ nyhetsmediernas framstÀllning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Studien syftar till att pröva teorin om nÀrvarons politik utifrÄn en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer dÀrför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt pÄ det politiska utfallet. Teorin om nÀrvarons politik menar att kvinnliga politiker Àr mer lÀmpade att representera kvinnor dÄ de delar liknande erfarenheter med dem och pÄ sÄ sÀtt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska omrÄden, som lyfts fram av teorin, som ett sÀrskilt politiskt omrÄde dÀr kvinnor antas ha gemensamma intressen Àr barnomsorg. Uppsatsen kommer dÀrför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jÀmförelse av Sveriges 290 kommuner dÀr korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgot kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen.

Denna C- uppsats Àr frÀmst tÀnkt att behandla begreppet utbrÀndhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer ocksÄ att presentera stycken som mera allmÀnt berör utbrÀndhetsbegreppet i stort.UtbrÀndhet Àr som vi ser det, ett samhÀllsvetenskapligt intressant Àmne, som ocksÄ ?ligger i tiden?. DÄ intresset för detta ?fenomen? eller ?sjukdomstillstÄnd? ökar allt mer pÄ alla omrÄden idag.

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva ÄterhÀmtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlÀgga de personliga strategier som frÀmjar de drabbades vÀg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. FrÄgestÀllningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin ÄterhÀmtningsprocess? Vilka personliga strategier, sÄvÀl praktiska som kÀnslomÀssiga, har varit hjÀlpande i informanternas ÄterhÀmtning?UrvalUrvalet har omfattat sÄvÀl mÀn som kvinnor, med erfarenhet av ÄterhÀmtning efter ett utmattningstillstÄnd. Sex informanter, tvÄ mÀn och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àven till viss del av kontakt via mail.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida bilder i samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 befÀster och/eller förstÀrker en traditionell syn pÄ manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 ur ett genusperspektiv. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som pÄ olika sÀtt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man pÄ socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor frÄn patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat vÄld. De forskningsfrÄgor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat vÄld som Àr riktat mot flickor/kvinnor frÄn patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld som vÀnder sig till socialtjÀnsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förÀndras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssÀtten pÄ socialtjÀnsten i arbetet med flickor frÄn patriarkala familjer förÀndrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrÄn den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och nÄgra tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld har förÀndrats till flickans/kvinnas bÀsta sedan 2003.

Bröstcancer Àr den vanligaste dödsorsaken hos medelÄlders kvinnor i Sverige. Det gÄr att upptÀcka sjukdomen genom hÀlsoundersökningar med mammografi (screening) och pÄbörja behandling i tidigt skede för att förbÀttra prognosen och bibehÄlla livskvalitet. Cirka 600 000 kvinnor undersöks Ärligen med mammografi screening inom det nationella programmet. Dock Àr det mellan 13 % och 31 % kvinnor, som inte deltar i mammografiscreening. Effekten pÄ dödligheten beror pÄ deltagarfrekvensen, sÄ dÀrför Àr det viktigt att strÀva efter att uppnÄ hög deltagande grad inom screening.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

SyfteI dokument om hÀlsa uttrycks ofta att alla har rÀtt till lika hÀlsa. DÄ det skiljer sig för hur varje individ ser pÄ hÀlsa och vad som Àr viktigt i deras liv Àr syftet med denna uppsats att försöka problematisera hÀlsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berÀttelser. Hur talar dessa kvinnor om hÀlsa i intervjuer, inom kategorierna ?kropp?, ?sjÀl? och ?lust och last?. Vad Àr viktigt för kvinnorna för att mÄ bra?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökning dÀr fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats.