Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av mÀnniskans upplevelse av hÀlsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer Àr det extra pÄtagligt dÄ sjukdomen och behandling rent fysiskt pÄverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gÀllande detta Àmne inom vÄrden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgÄngsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för Àmnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanstÀlldes.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

I Sverige överlever cirka 300 personer/Är hjÀrtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat pÄ kognitiva funktioner och livskvalité. MÄnga överlevare rapporterar mindre kognitiva inskrÀnkningar och förÀndringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer Àr sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts pÄ personer med hjÀrtsvikt och deras sexualitet som visar att den pÄverkas negativt.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.

Att leva med fibromyalgi pÄverkar livet pÄ alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en stÀndig vÀrk och trötthet som pÄverkar livet bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att kartlÀgga hur könsfördelningen gÀllande manus som gick upp pÄ bio sÄg ut under treÄrsperioden 2010 -2012. Den riktar dÀrmed in sig pÄ tvÄ skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv dÀr uppsatsen kartlÀgger hur fördelningen mellan kvinnor och mÀn ser ut angÄende manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det Àven visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive mÀn samt skillnader mellan dessa olika Är gÀllande exempelvis adaptioner. DÀrefter kommer huvudfokus ligga pÄ analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att pÄ sÄ sÀtt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan pÄverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar Àven upp vissa steg i försök till att fÄ en mer jÀmstÀlld filmbranch med fokus pÄ manusförfattarens roll..