Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan mÀn och kvinnor pÄ chefsnivÄ och om sÄ Àr fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har anvÀnt oss av databasen LINDA, som innehÄller ett stort urval frÄn den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som pÄverkar löneutvecklingen. Som grund för vÄra analyser har vi bl a anvÀnt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vÄrt material genom att estimera regressioner i form av linjÀra-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.VÄr studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen Àr oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor nÄr inte upp till de mest attraktiva positionerna..

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

MÀnniskor ser pÄ varandra i form av man eller kvinna, nÄgot sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnÀmner en maktobalans dÀr mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel dÀr det rÄder en obalans mellan könenoch dÀr det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fÄrsamma möjlighet till karriÀrutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriÀrhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet bestÄr av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjÀnst inom akademin innehÄllande forskning.

Bakgrund: I Sverige Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 55 Är. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr en dramatisk upplevelse dÀr tiden efter hjÀrtinfarkten prÀglas av oro och tvivel pÄ den egna kroppen. LivsvÀrlden hotas, vilket mÄnga kvinnor beskriver som ett djupt lidande. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Erikssons definition av begreppet lidande. Syfte: Syftet med studien var att skildra hur kvinnor beskriver det första Äret efter en hjÀrtinfarkt.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Uppsatsen Àr en analys dÀr de tvÄ amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sÀnts i bÄde svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ hur kvinnor och deras kroppar framstÀlls i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas de bÄda serierna, dÀr fokus har legat pÄ hur de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls i bÄda serierna men ocksÄ pÄ hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sÀnts. Uppsatsen Àr uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjÀlten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

Bakgrund: Ett industriellt nÀtverk definieras som ett nÀt av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nÀtverken. En relation har vuxit fram nÀr kunden anser att kund och leverantör tÀnker pÄ samma sÀtt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvÀrlden har och Äterspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men Àven mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att pÄvisa de mekanismer i en industriell tjÀnsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen pÄ teorier som behandlar nÀtverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen Àr skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer frÄn leverantören Hilton har genomförts samt tvÄ kundintervjuer frÄn Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar pÄ individnivÄ.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Att drabbas av hjĂ€rtinfarkt kan innebĂ€ra en livsomvĂ€lvande upplevelse dĂ€r insikten om ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjĂ€rtinfarkt. Tolv artiklar analyserades med manifest innehĂ„llsanalys och resluterade i sex kategorier; att fĂ„ en andra chans, att inte lĂ€ngre vara samma person, att relationer förĂ€ndras, att vara ensam i sin sjukdom, att behöva stöd frĂ„n omgivningen och att kĂ€nna osĂ€kerhet inför framtiden. Överlevandet sĂ„gs som en andra chans i livet. HĂ€ndelsen gav upphov till en kĂ€nsla av att inte lĂ€ngre vara samma person och de tappade sjĂ€lvförtroendet.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen Àmnar Àven att utreda hur EMV kan pÄverka denna relation. Uppsatsen baseras pÄ fem djupintervjuer med ledande leverantörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med lÄg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgÄtt frÄn Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Category management samt relationsmarknadsföring.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor Är 2005 av bröstcancer. Forskningen har gÄtt framÄt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information frÄn sjukvÄrd, vÀnner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Vi har i vÄr uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen vi talar om Àr byggarbetsbranschen. Vi har talat med bÄde kvinnliga arbetsledare och de anstÀllda sjÀlva för att fÄ en inblick i denna slutna vÀrld. Samtidigt har vi försökt ta reda pÄ hur samhÀllet ser pÄ denna bransch och dÄ med fokus pÄ vad unga kvinnor och tjejer som Àr den grupp som utesluts tycker och tÀnker om byggbranschen.Det Àr den hÄrt inbitna atmosfÀren och kulturen i företaget som gör att det Àr svÄrt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen Àr inte ovissa om detta problem utan man Àr mer Àn medveten om att problemet existerar.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan Ären 1995-2006.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.