Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och frÄn pornografin, i syfte att förstÄ hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger pÄ utskrifter frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys anvÀndes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrÄn för Àmnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sÄdan.Deltagarna upplevde sig som klÀmda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi anvÀnt, verkar uppstÄ kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktÀrer Àr viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stÀrkas med hjÀlp av smÄprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, smÄprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktÀr tas ocksÄ upp, eftersom djupa karaktÀrer krÀvs för att vÀcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Forskare har poÀngterat bristen av forskning inom omrÄdet för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. DÀrför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades pÄ tvÄ fallstudier, dÀr bÄda företagen Àr tillverkande företag inom trÀindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, dÄ merparten av den tidigare forskningen hade gjorts pÄ tjÀnsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha mÄnga olika anledningar, men den vanligaste anledningen för vÄra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ÀndÄ inte varit lika accepterad som mannen nÀr man talar om entreprenörskap. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur rÄdande normer kring entreprenörskap pÄverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom omrÄdet för entreprenörskap samt tvÄ med personer som idag Àr verksamma entreprenörer. Slutsatsen Àr att entreprenöriella sammanhang Àr till stor del uppbyggda pÄ strukturer dÀr mannen Àr norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utstrÀckning som mannen gör. DÀrmed blir den meningsskapande processen negativt pÄverkad och kvinnor har pÄ grund av detta ett lÀngre steg till att starta företag..

Bakgrund: HjÀrtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som frÀmst drabbar mÀn. Forskning har pÄ senare Är indikerat att Àven kvinnor i stor utstrÀckning drabbas av akut hjÀrtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig frÄn de ?klassiska? symtom som mÄnga mÀn uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fÄtt en felaktig diagnos eller inte tagits pÄ allvar nÀr de sökt sjukvÄrd. Detta för Àven med sig att mÄnga kvinnor negligerar sina symtom.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvÄrdnadsÄtgÀrder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod anvÀndes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt pÄ alkoholkonsumtionen och ökar anvÀndningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal Àr effektivt för kvinnorna att avstÄ eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett globalt problem och förekommer i alla samhÀllsklasser. SjukvÄrden har ett stort ansvar gÀllande identifiering och omvÄrdnad av dessa kvinnor, men mÄnga utsatta kvinnor gÄr obemÀrkt förbi sjukvÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrÄn en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig pÄ 12 vetenskapliga artiklar, bÄde av kvalitativ och kvantitativ art.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr de frÀmsta dödsorsakerna bland bÄde kvinnoroch mÀn. Varje Är drabbas ungefÀr 15 000 svenska kvinnor av akuthjÀrtinfarkt. Först pÄ senare Är har forskningen börjat inkludera kvinnor istudier om hjÀrtinfarkt. Forskning kring hjÀrtinfarkt och kvinnor har dockfrÀmst handlat om upplevelsen av den akuta fasen och inte tiden efterÄt.Uppsatsens syfte var att undersöka hur kvinnor upplever och hanterar sinlivssituation, en mÄnad - fem Är, efter en hjÀrtinfarkt.Vi sökte efter vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och valde ut desom bÀst motsvarade vÄrt syfte. Texterna analyserades med induktivmetod.

Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor vÀrmeballongbehandling pÄ grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten pÄ grund av smÀrta och illamÄende, en kvinna fick stanna kvar dÄ hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenÀgenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker dÄ hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blÄsan efter operationen. Sammanlagt Ätta kvinnor fick endometrit efter vÀrmeballongbehandlingen varav en fick lÀggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett Är efter vÀrmeballongbehandlingen, antigen pÄ grund av fortsatta besvÀr med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller pÄ grund av kraftiga underlivssmÀrtor efter komplikationer som orsakades av vÀrmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde pÄ egen begÀran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter vÀrmeballongbehandlingen dÄ hon önskade bli amenorreisk. .

Hysterektomi Àr ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgÄr och det Àr vanligt att kvinnans sexualitet pÄverkas. Sexualiteten Àr svÄrdefinierad och inrymmer mer Àn bara sexuella handlingar, det Àr en del av att vara mÀnsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror pÄ mÄnga olika faktorer sÄ som Älder, samhÀllsklass och/eller kulturella aspekter.VÄrt syfte Àr att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar dÀr resultaten behandlade hur en hysterektomi pÄverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika vÀrldsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen Älder och de hade genomgÄtt ingreppet pÄ grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har anvÀnts Àr Joyce Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer.Psykosexuella faktorer som pÄverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell ÄtrÄ samt smÀrta.