Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka förestÀllningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mÀns vÄld mot kvinnor. Ett antal artiklar frÄn Sveriges tre största kvÀlls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat pÄ hur mÀn framstÀlls som förövare, pÄ vilket sÀtt kvinnor framstÀlls som offer, men ocksÄ pÄ vilka eventuella förklaringar eller orsaker till vÄldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys anvÀnts och dÄ frÀmst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg Àven frÄn Diskursteori och Diskurspsykologi anvÀnts. Genusteorier utifrÄn bland annat R.W Connell har anvÀnts för att visa pÄ den genusstruktur som finns i samhÀllet.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Att drabbas av en svÄr sjukdom innebÀr en stor förÀndring för den drabbade och hans/hennes nÀrstÄende. Idag Àr hjÀrtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 Är. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero pÄ kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att fÄ fram vilka kÀnslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjÀrtinfarkt samt hur deras livssituation förÀndras. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ Evans modell dÀr sju kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och pÄverkar bÄde det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet. Kirurgi Àr en vanlig behandling för att avlÀgsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hÀlsan hos kvinnor frÄn olika kulturer som genomgÄtt en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr 15 artiklar frÄn databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som vÀljer att genomgÄ rekonstruktion har sÀmre sjÀlvkÀnsla och kroppsbild före operationen Àn kvinnor som avstÄr frÄn rekonstruktion.

VÄld mot kvinnor Àr ett vanligt problem dÀr minst 20 procent av vÀrldens alla kvinnor Àr drabbade. De kvinnor som lever i ett vÄldsutsatt förhÄllande har sÀmre hÀlsa och söker vÄrd oftare Àn den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors förestÀllningar om att stödja vÄldsutsatta kvinnor. Data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svÄrigheter med att fÄ kvinnan att berÀtta och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Sammanfattning:Bröstcancer Àr vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebÀr det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor sÀkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal. Fem olika databaser anvÀndes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane.

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..

Syftet med den hĂ€r studien har varit att se hur attityder pĂ„verkar förĂ€ldraledigheten nĂ€r individer fĂ„r sitt första barn. Är det sĂ„ att par som har en jĂ€mstĂ€lld attityd innan de fĂ„r barn ocksĂ„ Ă€r mer jĂ€mlika nĂ€r det gĂ€ller fördelningen av förĂ€ldraledigheten? Tidigare forskning har visat pĂ„ att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av förĂ€ldraledighet. Men dĂ„ har man mestadels mĂ€tt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pĂ„gĂ„ende förĂ€ldraledighet. DĂ„ det verkar hĂ€nda nĂ„got med jĂ€mstĂ€lld-heten i relationen nĂ€r man fĂ„r barn, har den hĂ€r studien mĂ€tt attityderna innan individen fick barn.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrÀdsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssÀtt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in pÄ barnmorskemottagning tillfrÄgades om deltagande i studien och fick besvara tvÄ frÄgeformulÀr under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade pÄ bÄda frÄgeformulÀren och svarsfrekvensen för de flesta frÄgor som anvÀndes till studien var över 92 %.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vad som pĂ„verkar vĂ„ldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att fĂ„ en förstĂ„else för hur stödet kan förbĂ€ttras.Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal frĂ„n olika organisationer som arbetar med stöd för vĂ„ldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och anvĂ€nde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal vĂ„ldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta pĂ„ grund av att de kĂ€nner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhĂ€llets attityder kring vĂ„ldtĂ€kt tas upp som en av orsakerna till att mĂ„nga vĂ„ldtagna kvinnor inte söker stöd. Om hĂ€ndelsen blir kĂ€nd kan kvinnorna pĂ„verkas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svĂ„rt för de vĂ„ldtĂ€ktsdrabbade att vĂ„ga prata det de varit med om. Trots detta söker en del vĂ„ldtagna kvinnor stöd, ofta Ă€r det de, som flera Ă„r efter att vĂ„ldtĂ€kten Ă€gt rum, kĂ€nner att de nĂ„tt botten.