Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av arbete pÄ skadeplats med en till fyra drabbade personer. Metod: Fyra mÀn och fyra kvinnor, med en erfarenhet mellan tvÄ och elva Är av ambulanssjukvÄrd, deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades: Kommunikation, Ledarskap, Medicinskt omhÀndertagande, Rutiner och riktlinjer, Organisation, Personlighet och relationer, samt Samverkan. Skadeplatsarbetet sker utanför sjukhusets kontrollerade verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Kvinnor Ă€r underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhĂ„llande till EUkommissionens rekommendation pĂ„ 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslĂ„ en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte Ă€r minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det Ă€r Ă€garnas ansvar att sĂ€kerstĂ€lla mĂ„ngfald, kompetens och en jĂ€mn könsfördelning i styrelserna.Det Ă€r Ă€garna som via valberedningar tillsĂ€tter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns nĂ„got samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sĂ€tt att uppnĂ„ en jĂ€mnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

I tvÄ studier undersöktes skillnader I empati beroende pÄ mÄlpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter lÀsa fyra berÀttelser dÀr mÄlpersonernabefann sig i besvÀrliga situationer och upplevde kÀnslorna ilska, skam,rÀdsla och sorg. DÀrefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för mÀnnen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick dÀrför 101 psykologistudenter lÀsaen berÀttelse dÀr mÄlpersonen upplevde ilska eller sorg i en svÄr situationoch dÀrefter skatta sin empati.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för om, och i sÄ fall hur, nÄgravuxna skilsmÀssobarn upplevde att förÀldrarnas skilsmÀssa har pÄverkat dem tanke-, kÀnsloochbeteendemÀssigt. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken instÀllning hardessa vuxna skilsmÀssobarn haft till att sjÀlva ingÄ Àktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken instÀllning har dessa vuxna skilsmÀssobarn haft till företeelsen skilsmÀssa? Ivilken utstrÀckning har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt nÀra relationer och tillit till andramÀnniskor? Hur har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt kortare perioder separerade frÄn nÀraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmÀssobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvÄ mÀn och tre kvinnor. Intervjuerna pÄgick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?Àktenskap/skilsmÀssa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nÀra relationer/tillit?,?separationssvÄrigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur relationer ser ut mellan musikbolag och fans och hur de olika parterna upplever dem. För att uppfylla detta syfte har vi formulerat tvÄ forskningsfrÄgor:Vad kan fans uppfatta som vÀrdeskapande i en relation med musikbolagen och vilka effekter kan detta fÄ pÄ relationen?Vad karaktÀriserar musikbolagens arbete för att skapa och utveckla relationen mellan artist och fans?Uppsatsen Àr ett resultat av en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer via telefon, Skype samt chattmeddelanden för att fÄ en djup empiri frÄn relevanta personer inom musikbranschen samt fans.Uppsatsens resultat visar att musikbolagens arbete med att skapa och utveckla relationer till stor del bygger pÄ att identifiera vilka sociala plattformar som olika mÄlgrupper befinner sig pÄ. UtifrÄn detta skapas strategier för att kommunicera med fans och dÀrmed kan relationer med dessa skapas och utvecklas och vÀrdeskapande processer kan erbjudas till fansen.Vad fans uppfattar som vÀrdeskapande Àr bland annat erbjudanden om tÀvlingar och förmÄner sÄ som förköp av konsertbiljetter.

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

Bakgrund: Kvinnors psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression Àr 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn pÄ orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Forskning indikerar att det bland Àldre existerar en starkare koppling mellan socialt nÀtverk och subjektivt vÀlbefinnande Àn bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn Àldres egna upplevelser kartlÀgga pÄ vilket sÀtt mÀnskliga relationer anses skapa subjektivt vÀlbefinnande. Sju deltagare i Äldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmÀrksammade ett dubbelriktat samband mellan hÀlsa och relationer. HÀlsa, som bÄde faktisk och upplevd kapacitet, Àr inte endast en grundförutsÀttning för vidmakthÄllna relationer utan bör Àven betraktas som ett resultat dÀrav.