I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Vilka svÄrigheter finns nÀr gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda delen inom lÀrarutbildningen, visar att gymnasieelever har svÄrt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen Àr att belysa de problem som uppstÄr nÀr gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

Syftet i denna undersökning har varit att undersöka hur utvecklad barnens antalsrÀkning Àr i olika Äldrar genom att framförallt studera antalsprincipen och abstraktionsprincipen. Genomförande har skett i olika Äldersgrupper dÀr barnen har fÄtt fiska ankor med matematikuppdrag under ankornas magar i form av prickar att rÀkna. Observationer har gjorts under aktiviteterna dÀr jag antecknat barnens svar i ett fÀrdigt kryssprotokoll. Studien visar hur barn hanterar antalsrÀkning i lekfulla aktiviteter dÀr det blir inspirerande att lÀra sig rÀkna genom att rÀkna prickar pÄ ankorna, samt att para ihop dem efter utseende. Resultatet visade att barnen har goda kunskaper i antalsrÀkning dÀr pekrÀkningen anvÀndes.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ge exempel pÄ hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀrarförbundets (2005) kunskapsomrÄden som gÀller för fritidshemmet. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjuer med tio barn och tvÄ pedagoger pÄ ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen Àr att vi vill visa vilket lÀrande som sker pÄ fritidshemmet samt pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att bÄde pedagoger och barn Àr överrens om att det sker ett lÀrande pÄ fritidshemmet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vÄrdas med palliativ hemsjukvÄrd, vilket medför att nÀrstÄende blir involverade i vÄrden. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen mÄste hitta en balans mellan förÀndring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person vÄrdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children?s experiences from reading are compared to expectations from library and school.Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frÄgor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat Att vara sjÀlvstÀndig men inte oberoende och sex kategorier: Att fÄ information som Àr individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och kÀnner till, Att ha tillgÄng till kompetent personal, Att inte fÄ veta eller förstÄ, Att kÀnna ensamhet samt Att kÀnna sig osÀker.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannsprÄken danska, norska och svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större lÀsförstÄelse i norska Àn danska och svenska, dels att viktigast för förstÄelsen Àr kontakten med sprÄket.Undervisningen i grannsprÄken har minskat under de sista 25 Ären och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lÀrarna prioriterar bort omrÄdet till förmÄn för andra moment, dels att det engelska sprÄket Àr viktigare i den alltmer globaliserade vÀrld vi lever i..

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Begreppet palliativ vÄrd började anvÀndas pÄ 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vÄrd stÄr för lindrande och stödjande vÄrd i ett skede dÄ patientens sjukdom inte lÀngre anses botbar. Det huvudsakliga mÄlet blir dÄ att lindra smÀrta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och nÀrstÄende. Sjuksköterskans roll i den palliativa vÄrden Àr att kÀnna in och bekrÀfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvÄrdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors kÀnslor, tankar och upplevelser av att vÄrda patienter palliativt i hemmet.

Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.