I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Trots att så många kvinnor drabbas av missfall är det ett ämne som det inte talas om i Västerländsk kultur. Kvinnor som genomgår missfall upplever därför ofta brister i socialt stöd i samband med missfallet. Av denna anledning spelar bemötandet från vårdpersonal en betydande roll då det kanske är den enda möjligheten kvinnan har att tala med någon om sitt missfall, men också för att få svar på viktiga frågor.     Den här uppsatsen syftar till att öka kunskapen om kvinnors upplevelser av missfall och bemötande från vårdpersonal. En induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod har använts i denna studie. Sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor från olika geografiska områden i Sverige.     Resultatet visar att kvinnorna delar upplevelsen av att ha förlorat ett önskat barn.

Hösten 2004 började rektorsområdena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde användas i verksamheten för personal, föräldrar och elever. Materialet skulle även gå att använda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i särskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gällande hur personalen i särskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehålla och vad den ska användas till.Som teoretisk utgångspunkt valdes Giddens och Helldins syn på individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvärvetenskapligt forskningsfält lyfts fram.På rektorsområdena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frågeguide med sig som diskuterades.

Syftet med studien är att undersöka vad som startar processen att lämna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sådana startpunkter kan teoretiskt förstås som vändpunkter. Vi vill dessutom med hjälp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. Frågeställningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhållande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förändring av handling och levnadssätt?Hur väl kan deras förändring av levnadssätt förstås med hjälp av begreppet vändpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv på förskolan. Förskolan är idag en del av skolväsendet. Vi frågar oss hur detta påverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. Läroplanen för förskolan binder ihop lärande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta så har det gjorts en tolkning av läroplanen, utifrån de yngsta barnens behov.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.