Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, långsmal och sammanhängande struktur användas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sätt för människor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vårt examensarbete är de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast växande städerna i Europa.1-2 När Malmö förtätas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas än mer värdefulla för stadens invånare, Centrumkanalerna är en sådan yta. Kanalerna är en stor sammanhängande offentlig yta i centrum som har förutsättningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. Längs Centrumkanalernas sträckning föreslår vi Malmös innersta ringväg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet stråk för fotgängare. Syftet med Innersta ringvägen är att skapa ett nytt sätt för cyklister och fotgängare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Detta examensarbete är gjort i samarbete med iOpera AB i Kramfors. iOpera är ett företag som just nu arbetar med ett projekt som innefattar virtuell musikteater på internet. Deras vision är att skapa ett större intresse för opera då den genren har kommit i skymundan i den nya musikindustrin på internet. Denna uppsatts handlar om att hjälpa iOpera med akustiksimuleringar eftersom akustiken i den virtuella miljön är väldigt viktigt för att skapa ett mervärde i deras projekt.Med hjälp av datorprogrammet CATT-Acoustic kan man simulera akustiken i ett rum. Genom att definiera absorptionskoefficient och diffusionskoefficient på rummets alla ytor samt placera ut källa och mottagare skapas möjligheten att simulera.

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

När nya arbetsplatser ska uppföras krävs det en undersökning kring den gällande verksamhetens arbetssätt. Många gånger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. Istället bör hela verksamhetens flöden undersökas för att få en bild av hur människorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som är bra, vad som är mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns även en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klämms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats färdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena är mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.