Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Malmbanan utgör den viktiga transportlänken mellan gruvindustrin i Kiruna och hamnen i Narvik. Genom detta transportstråk kan gruvindustrin nå sina kunder ute på världsmarknaden. Gruvorna i Kiruna har sedan första världskriget utvecklats till att bli en av Sveriges viktigaste inkomstkällor inom basindustrin. För Norges del utgör Ofotenbanan, som är namnet på sträckan som löper genom Norge, den enda möjliga transportlänken mellan Nordnorges viktiga fisktransporter till Oslo via tåg. Fisktågen körs från Nordnorge över på Malmbanan in i Sverige för att sedan köras vidare till Oslo.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.