Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..

Bottar Àr program eller en kombination av program som kan simulera mÀnniskor eller mÀnskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjÀna pengar pÄ olika spel, auktioner m.m. över nÀtet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, vÀcker frÄgan hur man etiskt ska stÀlla sig till anvÀndandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det Àr att anvÀnda bottar.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Miljön för annonsering och reklam har förÀndrats. MÀnniskor har blivit alltmer exponerade till reklam och har dÀrför blivit alltmer skeptiska och trötta pÄ den. DÀrför har det fÄtt en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhÄllande, men samtidigt nyskapande för att pÄ sÄ sÀtt vÀcka uppmÀrksamhet och motivera konsumenterna att titta pÄ reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen mÄste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - bÄde i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vÀgen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation frÄn konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger pÄ praktiska underlag och visar de sammanhangen som rÄdde i branschen nÀr teorin skapades.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras Àr vilka normativa förvÀntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förÀndras efter att paret fÄtt barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrÄn ett före- och efterperspektiv relaterat till hushÄllet, yrkesarbete och förÀldraskap.  Modersbilden i dagens samhÀlle vrids mellan ett husmors ideal och den framgÄngsrike yrkeskarriÀristen. Den goda modern lever upp till hushÄllsidealet, har en framgÄngsrik karriÀr och vÄrdar sitt yttre efter dagens alla hÀlso- och skönhetsideal.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har stÀllt Försvarsmakten mot en motstÄndare av irreguljÀr karaktÀr, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lÀrdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lÀrdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Försvarsmaktens syn pÄ taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstÀmmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frÄgestÀllningen: Hur karaktÀriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jÀmfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angÄende taktik inom COIN. UtifrÄn teorierna formas variabler vilka anvÀnds i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

FörhÄllandet mellan man och kvinna Àr pÄ mÄnga sÀtt lÄst vid normativa förhÄllningsregler bundet till könsroller. FörÀldraledigheten Àr Àn i dag, trots stora förÀndringar mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av förÀldraledigheten medan mannen arbetar. FörhÄllandena gÄr mot förÀndring men denna förÀndring sker lÄngsamt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar hur förÀldrar vÀljer att dela upp förÀldraledigheten mellan sig.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som startar processen att lÀmna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sÄdana startpunkter kan teoretiskt förstÄs som vÀndpunkter. Vi vill dessutom med hjÀlp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhÄllande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förÀndring av handling och levnadssÀtt?Hur vÀl kan deras förÀndring av levnadssÀtt förstÄs med hjÀlp av begreppet vÀndpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.

Uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frÄngÄ dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades pÄ sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har vi frÀmst anvÀnt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att fÄ en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) anvÀnts.

I Sverige genomförs varje Är offentliga upphandlingar till ett vÀrde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter mÄste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen Àr allmÀnt formulerad och anvisar en process dÀr fokus ligger pÄ förarbete och matematisk utvÀrdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrÄn insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver anvÀnda sÄvÀl feedback och feedforward för att uppnÄ sina mÄl. Typiska tillÀmpningar Àr dynamiska, tÀtt kopplade processer dÀr dessa behov Àr tydliga, men CSE som ramverk Àr generellt definierat och bör gÀlla Àven för en beslutsprocess pÄ organisationsnivÄ. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillÄter upphandlare att genomföra effektiva och ÀndamÄlsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstÄende hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshÀlsovÄrd 2008.