Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Denna studie Àr en undersökning av sprÄket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhÄllandet mellan detta sprÄk och feministiska respektive patriarkala förestÀllningar och vÀrderingar. Undersökningen bygger pÄ samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sÀtter jag in de analyser som vÀxer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt stÀller dem i relation till en nyare, för Àmnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa sprÄket i hög utstrÀckning handlar om att benÀmna sina egna upplevelser, snarare Àn att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mÄngfald av perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framtrÀder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero pÄ den normativa effekt som skrivet material frÄn traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Detta examensarbete behandlar den sociala hÄllbarhetsaspekten och utgÄr ifrÄn normativa principer för ett omrÄdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som Àr ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska vÀrlden. OmrÄdet som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?KunskapsstrÄket?, som innebÀr att utveckla ett attraktivt, levande omrÄde, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgÄngspunkt i teorier kring hÄllbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hÄllbarhetsanalys?, som Àr ett processverktyg för omrÄdesutveckling. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer.

Studiens syfte Àr att fÄ en djupare insikt i hur fem lÀrare arbetar och förhÄller sig till ett utdrag ur dagens lÀroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lÀrarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Den bakgrund som uppsatsen vilar pÄ, tar sin utgÄngspunkt i lÀroplansforskningen som i sin tur Àr uppdelad i tre omrÄden; den normativa lÀroplanen, den dolda lÀroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte Àr den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs dÀr samtliga lÀrare ger uttryck för sina Äsikter och berÀttar om sina olika arbetssÀtt i relation till det utdrag som gÀller för studien.I diskussionen redovisas att de intervjuade lÀrarna har en positiv och likvÀrdig instÀllning till utdraget ur lÀroplanen. De Àr mÄna om att strÀva efter att ta hÀnsyn till varje elevs förutsÀttningar och behov i undervisningen.

Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva portrÀtt av barn som stÄr utanför den normativa bilden av genus och jag har Àven undersökt femininitet genom att teckna mÀn. I portrÀtten har jag laborerat med hur smÄ och stora nyanser kan Àndra hur vi lÀser karaktÀren och bilden.

Uppsatsens problemomrÄde Àr institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjÀlp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och dÀrmed den vÀrdebaserade komplexitet som lÀtt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger pÄ förvaltningsbistÄnd. Den första delen av uppsatsen berör problemomrÄdet pÄ en konceptuell och generell nivÄ, vilka vÀrden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbistÄndet. Dessa vÀrden analyseras sedan via ett antal verktyg frÄn den institutionella teorin.

Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhÀlle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverÀn stats grÀnser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner frÄn icke-förebyggande genom dess preventiva karaktÀr. UtifrÄn en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och stÀlls olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

En sovjetisk rÀttskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rÀttskultur men i praktisk tillÀmpning fanns det stora skillnader..

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste tvÄ Ären underkÀnts tvÄ elever per Är, detta motsvarar en andel pÄ cirka en fjÀrdedel som inte blir godkÀnda. Inför att man pÄbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebÀra att endast de med rÀtt förutsÀttningar antas till utbildningen. DÄ vissa individer trots det blir underkÀnda lyfts tesen att detta kan bero pÄ antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats pÄ utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lÀrare pÄ den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jÀmföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslÀrande och dÀrigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptÀckas.

           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillvÀxttakten i  samhÀllet. En stor andel av företagen Àr smÄföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjÀrde största industrigren och en förutsÀttning för att smÄföretagen ska expandera och stÀrka sin konkurrenskraft Àr genom att genomföra lönsamma investeringar. Det Àr dÀrför vÀsentligt att investeringsprocesserna Àr vÀl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jÀmföra smÄföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom Àmnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.