Trots lagar, nationella som internationella, Äterkommer diskussionen om etik vid militÀra interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militÀra interventioner samt om normativa teorier fortfarande Àr relevanta och lÀmnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen Àr att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, sÄsom den etiska teorin just war theory, och om dessa Àr rimliga att anvÀnda. Uppsatsen anvÀnder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har anvÀnts som metoder och just war theory har anvÀnts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande tvÄ till viss del levdes upp till. Undersökningen pÄvisar ocksÄ att normativa teorier lÀmnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om Àn med lite modifikation..

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utveckla en djupare förstÄelse för projektarbete. Med hjÀlp av kompletterande litteratur och empiri vill vi utifrÄn ovanstÄende fyra frÄgestÀllningar problematisera projektlitteraturen och se om de befintliga teorierna inom projektlitteraturen kan utvecklas. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk kvalitativ metod. VÄr empiri utgörs av intervjuer, en deltagande observation, samt företagsinternt material frÄn ett fallföretag. VÄr uppsats visar pÄ att projektlitteraturen, de normativa teorierna, inte Àr tillrÀckliga för att ge en djup förstÄelse för projektarbete.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar utifrÄn ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det krÀvs en förstÄelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgÄngspunkter för att förklara reformering eller om det Àr tillrÀckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att fÄ en djupare förstÄelse av reformeringen? Uppsatsen visar pÄ att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen Àr tillfredstÀllande samt att den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. DÀrav Àr slutsatsen att det inte krÀvs en förstÄelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgÄngspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det rÀcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att fÄ en djupare förstÄelse av reformeringen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslÀrares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhÄllningssÀtt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslÀrare anstÀllda inom UmeÄ kommun. InnehÄllet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrÄn litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslÀrares arbetssÀtt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsÀttningar samt kön och genus.

Problem: FrÄn och med januari 2014 Àr det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning pÄ sina anlÀggningstillgÄngar. Argumenten kring komponentavskrivningen gÄr isÀr och frÄgan Àr om bristen pÄ vÀgledning leder till oklar tillÀmpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet Àmnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan stÀlla dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen bestÄr av en allmÀn referensram dÀr vi redogör för de grundlÀggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmÀnt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar anvÀnds sedan för att göra jÀmförelser mellan ett verkligt företags och tvÄ fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet Àr hÀmtat ifrÄn intervjuer med tvÄ representanter frÄn ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med pÄverkan frÄn den normativa teorin bör emellertid valfriheten och dÀrmed skillnaderna minska..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivÄ, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan Àr starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar pÄ ett linjÀrt förhÄllande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivÄn (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 mÀn som producerade ett stort antal mÀtdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mÀttes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 mÀn pÄ tre ljudnivÄer pÄ bekvÀm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.