TillvÀxt Àr ett sÀtt för företag att överleva pÄ marknaden genom att antingen öka eller behÄlla sina marknadsandelar. För att fortsÀtta vÀxa pÄ en konkurrensutsatt marknad Àr det viktigt att företag utvecklar sina tjÀnster och hittar nya sÀtt att skapa vÀrde för kunderna. Revisionsbranschen har lÀnge kunnat sitta pÄ sin kammare med övertygelsen om att affÀrerna rullar in, nÄgot som förÀndrades i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Studien avser att besvara hur affÀrsmodellen som koncept kan anvÀndas för att förstÄ varför tillvÀxten skiljer sig Ät mellan olika revisionsbyrÄer. Syftet med studien Àr att utifrÄn resursbaserad teori öka förstÄelsen för konkurrenskraften i revisionsbyrÄers affÀrsmodeller.

Den hÀr kvantitativa studien genomfördes med enkÀter som elever pÄ gymnasiet svarat pÄ. Syftet med föreliggande undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan pÄverka dem i frÄga om prestation under lektionerna i Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven fÄ en uppfattning om eleverna fÄtt information gÀllande sambandet kost och hÀlsa, samt om de omsÀtter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förstÄelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bÀttre förutsÀttningar för lÀrare att utbilda elever i Àmnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fÄtt betyget VG eller MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa Àter frukost dagligen.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete Àr en kritisk diskursanalys med fokus pÄ talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet Àr att finna mönster, om det önskvÀrda respektive icke önskvÀrda barnet, som framtrÀder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi Àven nÀrmare undersöka vilka förestÀllningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Vilka normativa förestÀllningar, sÄvÀl traditionella som nyare könsroller, framtrÀder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvÀrda respektive icke önskvÀrda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger pÄ kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys dÀr metod och teori tillsammans hÀnger ihop.

Det finns en allmÀn uppfattning och en starkt förankrad förestÀllning om att kön Àr nÄgonting statiskt som inte kan ifrÄgasÀttas eller Àndras. SprÄk kan förmedla och upprÀtthÄlla diskriminerande Äsikter och vara privilegierande för mÀnniskor som Àr bekvÀma med, och följer rÄdande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver mÀnniskor som lever som, och identifierar sig sjÀlva i enlighet med de normativa förestÀllningar som rÄder i samhÀllet. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlÀgg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att fÄ förstÄelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som anvÀnder det. Som analysverktyg anvÀnds innehÄllsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- frÀmst anvÀnds av tvÄ aktörer i samhÀllet: transpersoner och feminister.

RevisionsberÀttelsen Àr ett standardiserat dokument dÀr revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberÀttelsen Àr att ge företagets finansiella information en ökad trovÀrdighet och utgör tillsammans med Ärsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberÀttelsen Àr det svÄrt för anvÀndare av Ärsredovisningen att avgöra om den Àr fullstÀndig och rÀttvisande. Uppsatsens syfte Àr att genom enskilda anvÀndares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förstÄelse för revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarna. Uppsatsen behandlar Àven revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarnas förtroende till företaget.

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

För personal i kriminalvÄrden Àr det av central betydelse, bÄde ur ett behandlings- och sÀkerhetsperspektiv, att kÀnna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fÀngelser. Det finns forskning som tyder pÄ att en förhÄllandevis stor grupp klienter begÄr negativa handlingar för att de Àr oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmÄga att hantera det upplevda hotet pÄ kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt. I uppsatsen undersöks ocksÄ vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjÀlpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förvÀntningar om hur man bör handla nÀr man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare frÄn en kriminalvÄrdsanstalt deltog i undersökningen.

Over the past twenty years, the cooperation within the European Union (EU) has strengthened and expanded with both more number of Member States and stronger influence on international politics. The unique character of the Union and its ability to enforce peace and humanitarian intervention has attracted attention in political science. This prominent position of the Union is perceived by many scholars who often hold this derived from the Union's influence in international relations. Various terms have been used to define the powers of the Union. The British researcher Ian Manners states that the unique identity of the Union in the international arena is formed by its normative power.  An important policy area within the Union is the environmental cooperation.

Syfte: Studien Àmnar utforska pÄ vilket sÀtt framstÀllningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. SÀrskild vikt lÀggs pÄ att undersöka om herrfotbollen framstÀlls som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den hÀr studien Àr fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i sjÀlva verket Àr sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa mÀnniskor riskerar reduceras genom medierade framstÀllningar.

Syfte:Att öka förstÄelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att Àga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som Àgaren utför. Metod:UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr deduktiv. UtifrÄn befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna anvÀnds sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger pÄ principal- agentmodellen och normativa föreskrifter frÄn Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Denna studie handlar om att diskutera förhÄllandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa Àr skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. VÄr studie fokuserar sig pÄ heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, dÄ vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gÀllande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. UtifrÄn detta diskuterar vi hur informanterna förhÄller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhÄller sig till dessa tvÄ normativa identiteter.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfÀltet. Detta trots att USA ansÄg att de ansvariga bakom dÄden var terroristnÀtverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rÀttfÀrdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstÀnktes hÀrbÀrgera de skyldiga. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka hur denna nya typ av krig rÀttfÀrdigas.

Studiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra verksamma fritidspedagogers syn pÄ sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en Àr utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgÄr frÄn ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhÀllets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag pÄ en dialogpedagogik som praktisk tillÀmpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien bestÄr av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrÄn en kvalitativ metod som fokuserar pÄ ett inifrÄnperspektiv, studien bygger pÄ tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.