Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur smÄbarnspappor födda pÄ 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med smÄbarnspappor genomförts. De forskningsfrÄgor som studien avser att besvara Àr följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhÀllets och omgivningens normativa förvÀntningar och vilken betydelse lÀggs pÄ sociala relationer med avseende pÄ rÄd och stöd? Vilken typ av pappa Àr 70- talisten och vilka vÀrderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt Àven i viss mÄn tidigare forskning har anvÀnts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen Àr klart mer framtrÀdande Àn den traditionella.

To create fair conditions between the majority and minorities in a cultural diverse society poses a challenge for both the makers of government policy and the political theorist. The aim of this thesis is to examine the Swedish government official reports concerning integration and minority rights, with a special interest in values and cultural rights. As a methodological tool a theoretical model that classifies cultural rights is developed and the three normative doctrines lockean libertarianism, comprehensive liberalism and multiculturalism are distinguished from the discussion about how politics ought to be in a multicultural society. Through this perspective rights and values in the official reports are identified and analyzed. The result shows three different standpoints in the reports concerning which cultural minority group they are discussing.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för Àtstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgÄtt. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vÄrdpersonals bemötande kopplat till sexuell lÀggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för Àtstörning. Materialet har analyserats med hjÀlp av Grounded theory. Studien belyser situationer dÀr heteronormen har synliggjorts samt tillfÀllen dÀr andra normativa förvÀntningar varit mÀrkbara under Àtstörningsbehandling. I studien behandlas Àven behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstÄ sin egen situation och placera in sig sjÀlv i ett större sammanhang utifrÄn normer och samhÀlleliga förvÀntningar.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt tvÄ Är. Hos smÄ barn kan RSV ge svÄra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund avRSV. Genom primÀrprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begrÀnsasav mÀnniskors insikter och kunskaper om vad som finns tillgÀngligt.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Det finns en allmÀn uppfattning och en starkt förankrad förestÀllning om att kön Àr nÄgonting statiskt som inte kan ifrÄgasÀttas eller Àndras. SprÄk kan förmedla och upprÀtthÄlla diskriminerande Äsikter och vara privilegierande för mÀnniskor som Àr bekvÀma med, och följer rÄdande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver mÀnniskor som lever som, och identifierar sig sjÀlva i enlighet med de normativa förestÀllningar som rÄder i samhÀllet. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlÀgg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att fÄ förstÄelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som anvÀnder det. Som analysverktyg anvÀnds innehÄllsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- frÀmst anvÀnds av tvÄ aktörer i samhÀllet: transpersoner och feminister.

Bakgrund: De normativa förestÀllningarna om livskvalitet och hÀlsa uppvisar stora likheter och de Àr beroende av varandra. Det Àr av stort intresse att utforska hur psykisk hÀlsa och livskvalitet pÄverkar varandra dÄ patienter med psykiatriska diagnoser ÀndÄ kan uppleva hÀlsa. Flertalet kvantitativa studier Àr genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagslÀget brist pÄ sammanstÀlld forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos mÀnniskor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanstÀlla hur mÀnniskor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.