Denna studie baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsÀttningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsÀttningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmÄga Àr i mÄnga diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmÄgor förvÀntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig pÄ ett teoretiskt samarbete dÀr Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.

Lyckobegreppet har intagit en alltmer central roll i den internationella vÀlfÀrdspolitiska diskussionen under den senaste tioÄrsperioden. Lycka har i regel setts som ett begrepp bestÄende av tvÄ delar: (1) livstillfredsstÀllelse (dvs. hur nöjd en individ Àr med sitt liv) och (2) affektivt vÀlbefinnande (dvs. hur individen kÀnner sig) vilket utgör det s.k. hybridteoretiska lyckobegreppet.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

Uppsatsen syftar till att uppmÀrksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktÀrer och skildrat olikheter mellan mÀn och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förvÀntningar och uppfattningar. Eftersom det Àr lÀrares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, vÀrden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populÀra bilderböcker.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och anvÀndande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jÀmföra dessa. De filosofer jag har lÀst in mig pÄ skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har lÀst Kant som Àr deontolog, Singer som Àr utilitarist och Regan som Àr rÀttighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och anvÀndande för att sedan jÀmföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer ocksÄ att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero pÄ och vad det kan ge för resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnor tolkar och förstÄr hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sÀtt att förstÄ och förhÄlla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsÀgelsefull bild av kvinnan som framstÀlls i bÄde Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City pÄ sÄ vis att de Àr sjÀlvstÀndiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga pÄ grund av att de Àr ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rÀtte mannen.

Den hÀr studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hÀlsotillstÄnd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i VÀsterbotten vÀnde sig till psykiatrin för att fÄ hjÀlp sedan nÄgra av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den hÀr gruppen fanns en hög grad av depression och Ängest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utstrÀckning kom till uttryck i denna grupp Àn i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

I denna studie har jag valt att analysera tvÄ svenska ungdomsfilmer som behandlar ett Àmne som Àr högst aktuellt i dagens samhÀlleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbelÀggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller vÄldtÀkt. Mitt syfte Àr att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de tvÄ svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?SÀg att du Àlskar mig? som bÄda anvÀnts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de tvÄ filmerna. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) Àr en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gÄtt till historien för att fÄnga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. FrÄgestÀllningen berör de bikaraktÀrer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse för kinesiska kvinnors förvÀntningar pÄ ett globalt, vÀsterlÀndskt detaljhandelsföretag. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med kinesiska kvinnor i Shanghai, Kina. Studien bygger pÄ centrala begrepp inom forskningsomrÄdena kundnöjdhet och förvÀntningar. Dessutom anvÀnds teorier om konsumentbeteende generellt, sÄvÀl som teorier om kinesiskt konsumentbeteende och kinesiska kvinnors konsumentbeteende. Ett antal preliminÀra hypoteser utvecklas ur ovan beskrivna teoretiska perspektiv och anvÀnds som studiens analysverktyg.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning Àr relaterat till vÀlmÄende medan en negativ kroppsuppfattning Àr relaterat till ohÀlsa. I genomsnitt Àr det fler kvinnor Àn mÀn som har en negativ kroppsuppfattning. FrÀmst sker det en ökning i de yngre Äldersgrupperna. I vÀsterlÀndska lÀnder rÄder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hÀlsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp Àr föraktad.

En av planeringens frÀmsta uppgifter Àr att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsÀttningar för mÀnniskors vardagsliv. Samtidigt som detta Àr av sÄ stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket mÀnniskor faktiskt pÄverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? Àr syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt Àmnar denna uppsats att diskutera ifall mÀnniskor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.