Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

Syftet med den hĂ€r texten Ă€r att med hjĂ€lp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms anvĂ€nder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin dĂ€r den gemensamma kontexten Ă€r att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler frĂ„n BĂ€llingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehĂ„ller lĂ„tar som var en del i valrörelsen. Orsaken Ă€r att Sundström ser sig sjĂ€lv som den musikaliska delen av ett vĂ€nsterpolitiskt motstĂ„ndsmaskineri. Texten diskuterar ocksĂ„ hur historia kan anvĂ€ndas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar pĂ„ att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förĂ€ndring, vad RĂŒsen kallar ett ?borderline event?.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omÄttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivÄ mÀtt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstÀmdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var Àven att utforska HDSI?s samstÀmmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvÀrades av omÄttliga sexuella beteenden.

Syftet med denna studie Àr att genom ett fokus pÄ sprÄkanvÀndning beskriva och fÄ en djupare förstÄelse för hur bloggande tonÄrsmammor framstÀller sin identitet pÄ bloggen. TonÄrsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och dÀrmed Àr det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de sjÀlva stÀller sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vÀgleds av frÄgestÀllningarna: hur framstÀller tonÄrsmamman sin identitet pÄ bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonÄrsmamman och hur förhÄller sig den bloggande tonÄrsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjÀlp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonÄrsmammorna bÄde Àr med och reproducerar och förÀndrar den dominerande diskursordningen.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda pÄ sociala nÀtverk. ForskningsfrÄgan Àr vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder pÄ sociala nÀtverk vad avser just framstÀllningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden Àr i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden Àr semiotisk analys och i tre fallstudier fastslÄs att publiceringarna Àr otypiska frÀmst för att de förekommer medan det Àr mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rÄdande standard i medieindustrin vad gÀller smakfullhet och anstÀndighet.

Jag har nÀrmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det Àr möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skÄdespelare utifrÄn behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som pÄ scenen. I mitt arbete har jag anvÀnt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en mÀnniska ska vara. Jag har utgÄtt frÄn att femininiteter och maskuliniteter betecknar mÀnskliga karaktÀrsegenskaper fritt flytande. De har sÄledes inget med skÄdespelarens biologiska kön att göra. Med den utgÄngspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjÀlp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer pÄ alla individer oavsett könstillhörighet.

Uppsatsens syfte Àr att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. FrÄgestÀllningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstÄs utifrÄn skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt pÄ kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som anvÀnds i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjÀlp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vÄrt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framstÀlls, dÀr maktstrukturer (re)produceras genom ett upprÀtthÄllande mellan normen och den avvikande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Av tradition har frÄgan om en person varit vÄrdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jÀmförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? pÄ det aktuella omrÄdet. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istÀllet ta sin utgÄngpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (dÀr BPF anvÀnds som tankemodell). Om inte ovanstÄende ger svar görs en fri bedömning som utgÄr frÄn The Learned Hand Formula (LHF) dÀr hÀnsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vÄllarens möjligheter till att före­­komma skadan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Bryggeriet Àr en ideell förening som ingÄr i det civila samhÀllet i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsÀttning i Malmö. Föreningen Àr mitt uppe i en organisationsförÀndring till följd av en lÀngtan efter stabilitet i organisationen men Àven en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man fÄr frÄn kommunen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa vad som hÀnder med en organisation i det civila samhÀllet nÀr inledningsfasen Àr slut och organisationen utvecklas och gÄr vidare till att etablera sig pÄ marknaden. Undersökningen Àr utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det Àr en specifik enhet som Àr studerad. Den teoretiska utgÄngspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar pÄ att organisationer inom samma fÀlt blir mer lika varandra över tiden.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstÄ riskbeteenden hos individer, dÀr drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgÀngesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende pÄ personlighet mellan tvÄ grupper av ungdomar frÄn en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. JÀmförelsegruppen bestod av 111 ungdomar frÄn fyra olika gymnasieklasser.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.