Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka kĂ€llkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel pĂ„ hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen Ă€r att det förmodligen rĂ„der brister i kĂ€llkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av kĂ€llmaterialet och att LCHF huvudsakligen framstĂ€lls positivt.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som anvĂ€nds i studien Ă€r kvantitativ innehĂ„lls analys och en kompletterande intervjustudie. Det Ă€r ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF Ă€r hĂ€mtade, de Ă€r 91 till antalet.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket gÄr som en röd trÄd genom samtliga delar. Vi utgÄr ifrÄn genusteori vilket innebÀr en förstÄelse av genus som socialt konstruerat i motsÀttning till en förstÄelse av identitet som biologiskt bestÀmd. Var och en av vÄra undersökningar behandlar olika omrÄden av vardagligt liv och hur olika grupper av mÀnniskors livsvillkor och identiteter pÄverkas av genus. Undersökningarna fokuserar pÄ hur genus konstrueras hos mÀnniskor med olika erfarenheter och egenskaper, i bÄde det privata och det offentliga rummet. HÄkan har undersökt hur barn i förskolan förhÄller sig till eller bryter mot genusmönster.

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.