Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch dÀrmed försvann möjligheten för bostadsrÀttsföreningar att tillÀmpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrÀtts branschen attanvÀnda sig av progressiv avskrivning pÄ fastigheten. DÄ förbudet kom fanns rÀdslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.MÄl med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna pÄ de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och dÀrmedbostadsrÀttsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod dÀr grunden Àr intervjuer gjordamed representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har Àven tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrÀttsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder pÄ att den finansiella rapporteringen ibostadsrÀttsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberÀttelsen. DÀrbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsÄret pÄ ett sÀtt som gör detbegripligt för intressenter.

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som rÄder och dÀrmed Àven beröra hur situationen för citygallerior Àr i nulÀget. Men dÄ detta problem Àr förhÄllandevis teoretiskt vill vi Àven kartlÀgga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som rÄder inom omrÄdet och studera de trender som rÄder. Syftet Àr Àven att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkÀtundersökning.Teori: De teorier vi anvÀnt oss av handlar frÀmst om köpcentrum och allt vad det innebÀr, framtiden, kundtillfredsstÀllelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har anvÀnt oss av bÄde svenska och utlÀndska kÀllor.Metod: VÄr uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar dÀrmed ett företagsperspektiv.

FrĂ„n och med Ă„r 2005 tillĂ€mpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillĂ€mpning av IAS 40 tillĂ„ts företag att vĂ€rdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde, dĂ€r verkligt vĂ€rde som regel Ă€r det samma som marknadsvĂ€rde. I juridiska bolag tillĂ„ts i dagslĂ€get endast vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde.Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra och beskriva skillnaderna mellan vĂ€rderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter nĂ€r vĂ€rdering sker till anskaffningsvĂ€rde respektive verkligt vĂ€rde, utifrĂ„n ÅRL:s definition av rĂ€ttvisande bild. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillĂ€mpar och resonerar kring de olika vĂ€rderingsmetoderna. Detta har Ă„stadkommits genom intervjuer med personer företagen sjĂ€lva ansĂ„g vara mest lĂ€mpade.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen SĂ€tra i GĂ€vle. Den totala ytan pĂ„ alla fyra huskroppar Ă€r ca 4200m2. Ägare till fastigheterna Ă€r GavlegĂ„rdarna AB och arbetet utförs Ă„t Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen. MĂ„let med renoveringen var att sĂ€nka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, bĂ„de för uppvĂ€rmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vĂ€gvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt. Arbetet omfattar Ă€ven teoretiska beskrivningar pĂ„ funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, sĂ„som olika ventilationslösningar, funktionen hos en vĂ€rmepump, energilager samt hur solens strĂ„lar pĂ„verkar energibalansen i en fastighet. Olika Ă„tgĂ€rder för energibesparing och energiproduktion som inte Ă€r planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras Ă€ven hĂ€r, har ocksĂ„ tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att Ă„tgĂ€rda pĂ„ gamla hus nĂ€r det gĂ€ller energibesparing. Förslag pĂ„ extra Ă„tgĂ€rder Ă€r: energibesparing vid byte av belysningskĂ€llor, Ă„tervinning av grĂ„vatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av vĂ€rmesystemet samt egen produktion av el frĂ„n vinden. Resultatet av detta arbete visar att det Ă€r fullt möjligt att, efter att de presenterade Ă„tgĂ€rderna verkstĂ€llts, minska energiförbrukningen med de 60 % som mĂ„let var.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplĂ„telseformer av bostĂ€der. Dessa Ă€rbostadsrĂ€tt, hyresrĂ€tt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lĂ„ng tid kunnat erhĂ„lla rĂ€nte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod pĂ„ fem Ă„r försvinna. FastighetsĂ€garna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden sĂ„ att ingen har rĂ„d att flytta in i lĂ€genheterna. Även den s.k.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

Jernhusen AB Àr ett fastighetsbolag inom transportbranschen och Àr framförallt inriktade mot jÀrnvÀgen. Jernhusen har ett uttalat mÄl att bidra till ett hÄllbart samhÀlle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi pÄ deras tÄgunderhÄllsdepÄer.Denna rapport utreder förutsÀttningarna och möjligheterna med detta.Det finns idag flera olika förnybara energikÀllor som kan anvÀndas lokalt pÄ depÄerna. De bÀst lÀmpade teknikerna för Jernhusens tÄgunderhÄllsdepÄer Àr att anvÀnda solenergi och geoenergi. Solenergin kan anvÀndas för att producera elkraft med solceller och vÀrme med solfÄngare.

Background: The real estate market has previously been subsidized by the government. The construction has been characterized by standardization and large scale complex. In the current situation there are other conditions on the real estate market, subsidies do not occur at the same degree and the market is more competitive. Customer influence has also changed. Today the customers want to customize their apartment by personal needs and lifestyle.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

Bakgrund och problem: Vid förvÀrv av s.k paketerade fastigheter ska förvÀrvet antingenklassificeras som tillgÄngsförvÀrv eller rörelseförvÀrv. Hur förvÀrvet ska klassificeras anges iIFRS 3. NÀr det gÀller redovisningen av tillgÄngsförvÀrv lÀmnar reglerna dock mindreomfattande instruktioner. Detta har resulterat i att företagen tillÀmpar olika metoder för atthantera eventuella skillnader mellan anskaffningsvÀrde och verkligt vÀrde. De olikametoderna innebÀr att fastighetsförvÀrven kan vÀrderas pÄ olika sÀtt och att en eventuelluppskjutna skatt endast redovisas i vissa fall.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag gĂ„r tillvĂ€ga vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. SekundĂ€rdata i form av Ă„rsredovisningar Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan till empirin. PrimĂ€rdata i form av enkĂ€ter samt en intervju har anvĂ€nts för att komplettera studien.Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgĂ„ngspunkt i den institutionella teorin, dĂ€r begreppet isomorfism Ă€r av största vikt. Även IASB:s förestĂ€llningsram samt standarden IAS 40 Ă€r betydelsefulla för denna studie.Empiri: UtifrĂ„n de Ă„tta fastighetsbolagens Ă„rsredovisningar Ă„r 2011 har empirin angĂ„ende deras vĂ€rderingsmetoder faststĂ€llts. Tabeller har Ă€ven utformats för en jĂ€mförande studie över Ă„ren 2005, 2008 och 2011.