Denna studie var inspirerad av ett projekt finansierat av VINNOVA där målet var att skapa en horisontell teknisk plattform för processindustrin som ska distribuera lösningar inom automation och processtyrning. Denna plattform skulle skapa värde genom att bidra till bättre systemunderhåll, en snabbare utvecklingscykel, mer effektiv utveckling av produkter, bättre dialog mellan parter av utvecklingsbehov och större valmöjligheter av leverantörer. Denna plattform skulle förhoppningsvis även minska trösklarna för inträde på marknaden för små leverantörer.Syftet med denna studie var därför att få en djupare förståelse för hur företag inom processindustrin ser på implementeringen av en e-marknadsplats. Detta genomfördes genom att beskriva de teoretiska framgångsfaktorer som finns för en framgångsrik e-marknadsplats, det mervärde som aktörer på en e-marknadsplats erhåller genom att delta och sedan jämföra dessa med verkligheten i en fallstudie.I fallstudien intervjuades två företag från processindustrin; ett företag inom gruvbranschen och ett inom pappersmassabranschen. Studiens resultat visar att det mellan två företag inom processindustrin kan finnas en tydlig diskrepans på hur man ser på ett deltagande i en e-marknadsplats.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Byggbranschen är en av de farligaste branscherna, i Sverige, där 55 personer omkommit de senaste fem åren. En organisations säkerhetskultur är en viktig faktor för att minimera olycksfall på arbetet. På grund av detta är det intressant att undersöka hur säkerhetskulturen ser ut inom ett svenskt byggföretag. Säkerhetskulturen inom NCC, avdelning Västerbotten, har undersökts med hjälp av fokusgrupper och enskilda intervjuer utifrån ålders- och maskulinitetsperspektiv då dessa antas påverka säkerheten på arbetsplatserna negativt. Ett jämförande perspektiv har antagits där attitydskillnader mellan tjänstemän och yrkesarbetare eftersökts.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitetMetod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien.Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorierDiskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur företag inom den svenska metallbranschen prissäkrar sig mot de volatila metallpriserna på marknaden och vilka hedgingstrategier dessa företag föredrar att använda sig utav. Vi har också förhoppning att det slutgiltiga arbetet ska kunna tjäna som underlag för fortsatta studier inom samma område.Med hjälp av att telefonintervjua ledande personer i företag som sysslar med metallhandel får vi en bild av hur riskhanteringen gentemot de volatila metallpriserna går till ute på marknaden. De svaren vi får försöker vi sedan analysera med hjälp av teorier som vi tagit del av via både svensk och internationell litteratur som berör området.Av företagen som ingår i denna uppsats visade sig prisriskerna bemötas mer aktivt i de företag med större omsättning än i de företag med mindre omsättning. Vi tror att detta främst beror på att de mindre företagen inte besitter samma kunskap på området som de större. Ett annat argument vi mötte var att man istället för att se till sig själv som företag anpassade sig till de övriga företagen inom samma bransch..

Inom det privata näringslivet är kvinnor underrepresenterade på högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbättra möjligheterna för kvinnor att nå chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning på målgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriären. Dessa hinder är framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebär att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omärkligt och når inte de högsta positionerna.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.