Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

Avsikten med denna studie var att ta reda på i vilken omfattning lärare inom musikämnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling på instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklärare som undervisar i ämnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehållet från intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med teorier men även de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lärarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vägen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera på en genre på djupet och att undervisningen därmed ofta hamnar på en grundläggande nivå. De menade även att samarbetet mellan de olika musikestetiska ämnena behöver bli bättre för att underlätta utvecklingen hos elever eftersom allting inom ämnet musik hänger samman..

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbättrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet är utfört på uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF.Det har sedan länge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen är bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutändan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked från beställare eller andra projektörer om beslut som måste tas.

Science for Life Laboratory:s (SciLifeLabs) användarstöd inom bioinformatik brister inom en del områden som användarutbildning, organisation och kommunikation. För att kunna tillgodose den snabba utvecklingen av biotekniken (till exempel nästa generations sekvensering) och inte minst SciLifeLab är det viktigt att dessa brister åtgärdas. Efter att ha utfört en serie intervjuer med användare och leverantörer av SciLifeLabs sekvenseringstjänster har vi kommit fram till sex förslag för att täcka problemen inom de olika områdena. Förslagen sträcker sig från att vara enkla till mer omfattande att implementera. Resultaten är riktade mot SciLifeLabs sekvenseringsplattform och är utformade för att kunna implementeras i dagsläget samt anpassas till framtida utvecklingar. Vi tror också att förslagen kan, med enkla modifieringar, användas av andra plattformar hos SciLifeLab..

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter som är hiv-positiva upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor inom vården. För att svara på detta syfte har en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design genomförts. Deltagarna i studien rekryterades utefter ett bekvämlighetsurval och antalet deltagare var sex stycken. För att utföra intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med öppna frågor. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhälsovården. Samt fördjupa mig lite i den anmälningsskyldighet som personalen inom de berörda områdena har. För att få fram information har jag använt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhälsovården och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.

Denna studie hade som syfte att studera introduktionens betydelse och ge en bild av hur nyanställda introduceras inom äldreomsorgen. Frågeställningar i studien är ?hur upplevs introduktionen?? och ?vad är viktigt i samband med introduktion??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom intervjuer. I studien deltog åtta personer från olika delar av socialförvaltningens verksamheter.

Examensarbete som undersöker på vilket sätt man kan undervisa temat det hållbara samhället inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Arbetet består av ett utvecklingsarbetet där undersökningen går ut på att se hur eleverna själva ser på sin miljöundervisning, hur deras attityder gentemot det hållbara samhället är samt hur de själva ser på hur deras framtida undervisning vad det gäller det hållbara samhället skall se ut..

I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Kyrkogårdsförvaltningar i Sverige står inför ett generationsskifte när fyrtiotalisterna i allt snabbare takt avgår med pension. Det nämns att 52 % av de som är ledare idag inom kyrkogårdsförvaltning, kommer att pensioneras inom 5 år. Idag finns det unga landskapsingenjörer som har kompetens inom området men har kort yrkeserfarenhet. Det finns redan unga landskapsingenjörer som arbetar inom begravningsverksamheten i en ledande roll. Movium partnerskap arbetar med ett mentorprojekt inom kyrkogårdsförvaltning med syftet att stärka kontakterna mellan erfarna och nya ledare på olika nivåer i deras yrkesliv.

Marknaden för mobila system har utvecklats enormt snabbt de senaste åren. Idag är det ett område med en allt större omsättning och det har vuxit fram som en helt ny gren inom Software Engineering. Utvecklare av mobila applikationer står ständigt inför en utmaning när det gäller att välja vilket mobilt system man ska satsa på när man utvecklar applikationer. Valet av system kan vara helt avgörande för om man hittar rätt målgrupp av konsumenter och därmed kan generera tillräckligt med omsättning för att driva lönsam utveckling av applikationer. Det räcker inte att enbart kolla på vilket system som har mest användare eller vilket system som genererar mest omsättning, utan man bör noggrant överväga de förhållande som gäller för just den applikation som ska utvecklas.

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet..