Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkÀnd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritÀr diktatur. Vi ska i denna jÀmförande analys titta pÄ de demokratiseringsprocesser som Àgt rum i de bÄda lÀnderna. Vi kommer lÀgga energi pÄ staten, det civila samhÀllet och globaliseringen. VÄr analys visade att det efter sjÀlvstÀndighetsförklaringarna fanns auktoritÀra tendenser bÄda lÀnderna. Trots att Kutjma sÄ tidigt som 1998 tog avstÄnd frÄn ett direkt auktoritÀrt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen dÄ landet fick en ny chans att bygga demokrati.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta anvÀnder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger pÄ antagandet att det Àr maktrelationen mellan samhÀllets klasser som styr förutsÀtt-ningarna för en demokratisk utveckling, dÀr en stark markÀgande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig pÄ en jÀmförelse av demokratiseringsprocessen över tid, frÄn tidigt 90-tal fram till idag.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhÀlle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fÄtt för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgrÀnsningar, det politiska samhÀllet, det civila samhÀllet och det rÀttsstatliga samhÀllet, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhÀllet behandlar vi frÄgor om Ryssland relationer med omvÀrlden samt konsekvenser av politisk ojÀmlikhet. Det civila samhÀllet tar upp den ryska medieapparaten samt mÀnniskornas rÀtt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. RÀttsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder pÄ att Tjetjenienkriget haft stor inverkan pÄ demokratiseringen dÄ det inneburit en degradering av den ryska rÀttstaten genom alla övergrepp mot civila som begÄtts i samband med konflikten och lett till allmÀnt ökad brutalisering i det ryska samhÀllet.

Med utgÄngspunkt i att e-handel ökat markant de senaste Ären samt i att lyxvarumÀrken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, Àr syftet med vÄr studie att studera hur lyxvarumÀrkena hanterar Internet som distributionskanal. Undersökningen grundar sig pÄ en fallstudie av 12 lyxvarumÀrkens hemsidor samt pÄ en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehÄller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumÀrket och dess speciella egenskaper. Vidare Äterges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia?s and Bosnia and Herzegovina?s development towards a consolidated democracy. By applying Linz & Stepen?s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field.The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways?In order to better answer the question there are two part questions and these are:What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s?What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries?As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och mÀnniskorÀtt. Trots detta passerade 30 Är innan organisationen manifesterade sitt motstÄnd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. DÀrefter har jÀmstÀlldhetsarbetet undergÄtt flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjÀrde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för Ànnu ett nytt progressivt tÀnkande kring jÀmstÀlldhet och respekt för kvinnors mÀnskliga rÀttigheter.Denna uppsats behandlar FNs jÀmstÀlldhetssyn med sÀrskilt fokus pÄ ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jÀmstÀlldhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

This thesis is dedicated to analysing the relationship between Islam and democracy and the role played by Civil Society in a process towards democracy. This theme is further elaborated through a comprehensive study of three modern Muslim intellectuals: Abdolkarim Soroush (Iran), Hasan Hanafi (Egypt), and Tariq Ramadan (Switzerland), and their thoughts about and views on Islam and democracy. Islam has often been portrayed in a stereotype manner where all forms of change are seen as impossible. The aim of this study is to go beyond this vision and instead focus one the role of Islam in processes of development and new forms of interpretation concerning democracy.The thesis is divided into three parts. The first part deals with the relationship between Islam and democracy.

Taiwan rÀknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrÄgas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lÄng historia och vars grund frÀmst stÄr att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förÀndrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vÄrt fall Àr ocksÄ relevanta faktorer för utvecklingen.

Bakgrund: Ledare i Kina och Singapore har hĂ€vdat att deras konfucianska kultur gör demokrati olĂ€mpligt som styrelseskick. Forskare har visat att kultur kan pĂ„verka demokratiseringsprocesser, men Ă€r osĂ€kra pĂ„ konfucianismens effekt i Öst- och Sydostasien. Hypotesen att konfucianska vĂ€rderingar pĂ„ nĂ„got vis skulle begrĂ€nsa eller försvĂ„ra demokratiseringsprocesser ligger till grund för denna uppsats.Syfte: Uppsatsen syftar till att empiriskt undersöka om mĂ€nniskor i Öst- och Sydostasien som uttrycker stöd för konfucianska vĂ€rderingar uttrycker ett lĂ€gre stöd för demokrati. Uppsatsen undersöker om det finns ett likartat samband i hela regionen eller om lĂ€nderna skiljer sig Ă„t.Metod: Uppsatsen anvĂ€nder en omfattande komparativ enkĂ€tundersökning, Asian Barometer, gjord i 13 lĂ€nder i Öst- och Sydostasien Ă„ren 2005-2008. Datan analyseras med hjĂ€lp av regressionsanalys i syfte att undersöka hur konfucianska vĂ€rderingar och kontrollvariabler pĂ„verkar demokratistödet hos befolkningen i de olika lĂ€nderna.Resultat: Konfucianska vĂ€rderingar har ingen effekt pĂ„ demokratistödet hos befolkningen i en majoritet av lĂ€nderna.

Allt började med att jag sÄg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan mÀn och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frÄngÄtt detta, anvÀnder de kvinnliga poliserna, en sÄ kallad chador, utanpÄ byxor, tunika och slöja, istÀllet och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan pÄbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framtrÀdde offentligt utan slöja ansÄgs vara motstÄndare till den islamistiska revolutionen och sÄledes inte enbart religiösa utan ocksÄ politiska fiender.

Slovenia and Latvia are two examples of countries which have gone through a successful democratic transition. They were both under authoritarian rule and command economy up until their declarations of independence in the early 90s. Today they have a functional market economy and political pluralism. I have examined transition theories highlighted by Jonas Linde and Joakim Ekman and from these theories sought the explanations to what lies behind the successful transitions of these two countries. The transition in Slovenia was affected by liberalization from within the ruling communist party which then controlled much of the transition process. A relatively large civil society and the fact that Slovenia was not involved in the Balkan War also contributed to the short process.

Denna uppsats Àr en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter sjÀlvstÀndighetsutropet 1991, dÀr fokus lÀggs pÄ att undersöka huruvida detta fredsarbete var sÄ lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?sjÀlvstÀndighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta pÄ vilka strukturer som rÄdde gÀllande fredsarbetet, bland annat utifrÄn kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sÀgas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkÀnd kvasistat gÀllande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat pÄ Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrÄn en kvalitativ litteraturstudie dÀr begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska lÀnderna Sverige och Finland. Studien Àr uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhÄller. Denna teori utgÄr ifrÄn att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre Ätskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna Àr liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhÀllet fÄr mer frihet och ökade rÀttigheter.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera, kartlÀgga och jÀmföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och sÄ smÄningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument Àr av intresse Àr folkskollÀrare och lÀroverkslÀrare.Dessa bÄda lÀrargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det dÄ rÄdande skolsystemet, dÀr en allmÀn, kommunal folkskola avsedd förden breda allmÀnheten och en rad statliga lÀroverk och realskolor, frÀmst avsedda förstudiebegÄvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jÀmförelsevisförlegade system ledde enligt mÄnga till orÀttvisor som inte hade nÄgon plats i ett samhÀlledÀr vÀlfÀrden stadigt ökade.Studien Àr en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjÀlp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrÄn GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag frÀmst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lÀrare frÄn de ovannÀmna lÀrargrupperna.