Det hÀr arbetet bestÄr av en djupgÄende fallstudie av FN:s roll i Kambodjas demokratiseringsprocess, dÀr fokus ligger pÄ den stora interventionen som skedde i början av 1990-talet. Arbetet Àr till stor del av deskriptiv karaktÀr dÀr vi försöker reda ut hÀndelseförloppen i Kambodja efter Röda Khmerernas fall. VÄr utvÀrdering av FN:s insats Àr att den har haft en stor pÄverkan pÄ landet, men att man inte till fullo lyckades uppnÄ den lÄngsiktiga demokratin som var FN:s intention. En förklaring till varför man inte lyckades skapa demokrati i ett lÀngre perspektiv, kan förklaras utifrÄn de organisatoriska brister som fanns, men Àven FN:s rÀdsla att bedriva det ledarskap man Älagts genom fredsavtalen. Vi kommer att utgÄ frÄn ett koncept om ?peace-maintenance?, som innebÀr ett helhetsperspektiv, dÀr vi konstaterar att FN hade kunnat förbÀttra vissa punkter för att Ästadkomma ett bÀttre resultat..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

AbstractVÀxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

Demokrati anses vara det bÀsta sÀttet att uppnÄ de mÀnskliga rÀttigheterna som bestÀmts av FN. Men varför har inte den muslimska vÀrlden kommit till samma slutsats?Huntington skÀnkte oss sin syn att islam och demokrati inte Àr kompatibla. Men Àr det hela sanningen? Denna uppsats försöker mÄla upp en klar bild av varför det verkar vara sÄ svÄrt för den muslimska vÀrlden att vÀlja den demokratiska vÀgen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

UtifrÄn frÄgestÀllningen ?varför försvÄrar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jÀmförande fallstudie av de tvÄ ickedemokratiska lÀnderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet Àr teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger pÄ samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritÀra stater agerar för att behÄlla makten. Dessa analyseras utifrÄn de övergripande rubrikerna stat, civilsamhÀlle och globalisering.Studiens viktigaste fynd Àr att olja stÄr som ett hinder för demokratiutveckling i bÄde Azerbajdzjan och Saudiarabien: i bÄda lÀnderna anvÀnder regimerna inkomster frÄn olja för att stÀrka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhÀlle.

The purpose of this paper is to analyze Martti Ahtisaari?s comprehensive reportfor Kosovo, CPS, based on theories about democracy, democratization andmulticulturalism. The essay is a way to make a contribution to research on howthe international community can contribute to democratization processes ingeneral, as the CPS gives the expression and democratization of contextscharacterized by multicultural problems in particular. In this paper, we implementa qualitative text analysis of our main material CPS. The qualitative text analysiscan be applied in studies as ours when sought contents of the text are hidden underthe surface.

Allteftersom makten i viss mÄn har förskjutits frÄn "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav pÄ demokrati inom governance. NÀr internationella organisationer med tiden fÄr mer makt och inflytande i olika delar av samhÀllet bör dessa ocksÄ ta mer ansvar för att frÀmja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhÀllen. I viss mÄn stÀller vÀrldssamfundet krav pÄ att nationer ska gÄ mot en utveckling av demokrati. Varför stÀlls inte samma krav pÄ governance, som börjar bli allt viktigare i den globala vÀrld vi lever i.

Följande studie undersöker i vilken utstrÀckning parterna i trepartsförhÄllandet Upsala Nya Tidning, annonsör och lÀsare har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr viktigt i relationen, samt hur vÀl de kÀnner till varandras uppfattningar. Vi vÀljer att studera förhÄllandet ur ett trepartsperspektiv dÄ de mer traditionella tvÄpartsförhÄllandena inte Àr tillrÀckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgÄr frÄn UNT:s printupplaga, men skildrar Àven skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrÄgades via en enkÀtundersökning vad de sjÀlva tycker Àr viktigt och vad de uppfattar Àr viktigt för övriga parter. Resultatet visar pÄ att parterna inte har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr betydelsefullt i relationen.

This study aims at examine what kind of interest the European Union (EU) have in promoting a democracy process in Eastern Europe. The study is a descriptive case study where the case Ukraine is used to draw general conclusions. The questions asked to pursue the aim are: why does the EU want to promote a democracy process in Ukraine, what kind of methods does the EU use  and why is Russia trying to prevent the EU-Ukraine development and instead supporting a Russia-Ukraine development. In this study an analytical model is created and used to analyze EU:s way in promoting democracy in Ukraine. The analyze model consists of six steps used to describe the general promotion of a democracy process and it?s applied in the empirical analysis.

Purpose: Which type of social critique does hiphop music present and is it possible to categorize the critique?Is it possible to categorize the social critique ideologically on the basis of socialism, liberalism and conservatism?Procedure and method: A qualitative text method has been used to see which arguments the songs portray. Two different analyzes has been used. The first one was a theory based on Thomas Denk and Daniel Silanders book: Att studera demokratisering and Arvidssons book: Musik och politik hör ihop and its purpose were to categorise the critique. The second one was based on a book by Reidar Larssons: Politiska ideologier i vÄr tid.

 In this essay the aim was to investigate how the EU is trying to function as a democracy promoter in three particular countries, the so called candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey. The aim was also to analyze if there exist any differences in how the EU functions in these countries as a democracy promoter with a focus on how acts of democracy promotion is taken place. In order to fulfil the purpose of the essay two questions were addressed, how does the EU perform in promoting democracy in the three candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey? And also, is it possible to identify any differences in how the EU functions as a democracy promoter in those three countries?The method used to fulfil purpose and answering research-questions was qualitative text-analysis.  The results of the study were that the EU does perform in a number of ways to promote democracy in the three countries. The main differences are that the EU is using primarily political tools in Croatia and Macedonia which are channelized top-down and economic tools in Turkey channelized mainly top-down to promote democracy.

I den hÀr uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhÀllen, det vill sÀga civila samhÀllen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen Àr en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fÄtt mycket internationellt bistÄnd. Vi utgÄr frÄn ett eget teoretiskt ramverk dÀr vi frÀmst knyter samman befintliga teorier, men Àven skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att bÄde den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll Àr av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhÀllet. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket frÀmjat framvÀxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhÀlle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistÄnd berövat det goda civila samhÀllet dess autonomi, vilket gjort det svagt..

De flesta svenskar kÀnner till hur en svensk kommun Àr uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar nÄgon form av styrande majoritet. Man vet ocksÄ att kommunens ansvarsomrÄden Àr uppdelade i olika nÀmnder och att det sedan Àr tjÀnstemÀn och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten Àr implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat bestÄr av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen.

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..