Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda Ă„sikter om professionell hjĂ€lp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vĂ€nner sĂ€gs vara bĂ€ttre stöd Ă€n professionella. Å andra sidan pĂ„stĂ„s att professionella insatser vid sorg frĂ€mjar bearbetning och att de forskningsrön som hĂ€vdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehĂ„llit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat pĂ„ sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med nĂ„gon annan i omgivningen? Uppsatsens metod Ă€r kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Revisoryrket har under senare Är omdiskuterats i samband med skandaler dÀr större amerikanska företag plötsligt gÄtt i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrÄgasatts. DÀrmed finns det ett behov av att Äterskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krÀvs förÀndringar redan pÄ utbildningsnivÄ genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte Àr universitetets primÀra roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund Àr denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Studiens syfte Àr att utifrÄn bÄde ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se pÄ hur ung-domars erfarenheter av vÄld ser ut. Finns det nÄgra likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av vÄld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av vÄld?? Söker ungdomar hjÀlp för det vÄld de upplevt och i sÄ fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av vÄld? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med bÄde praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat pÄ enkÀten. Tre kvalitativa intervjuer har ocksÄ genomförts med professionella frÄn olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som Àr brottsoffer och/eller förövare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFörÀldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om förÀldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjÀlpStudien syftade till att utifrÄn sex förÀldrars berÀttelser, nÄ en ökad förstÄelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjÀlpen dÄ de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjÀlp de fÄtt frÄn professionella? Hur upplever de det sociala nÀtverkets bemötande och stöd? För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjÀlp samt det egna sociala nÀtverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar upplever bemötandet frÄn professionella inom socialtjÀnstens funktionshinderenhet och inom habilitering och skola samt att undersöka hur förÀldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka förÀldrarnas upplevelser har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv i vÄr analys för att fÄnga personernas upplevelsevÀrldar. Vi har intervjuat sex förÀldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och som bor i samma kommun.Vi har anvÀnt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt vilket innebÀr att vi utifrÄn vÄr empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrÄn fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vÄr analys. De huvudteman vi skapat Àr relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förÀndring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhÄller sig till den ökade valfrihet som karaktÀriserar dagens samhÀlle.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur upplever och förhÄller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem sjÀlva och enligt de som arbetar vid StudenthÀlsan och StudentprÀsterna?Metod och material:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentprÀst samt studenthÀlsa. Dessa har analyseras med hjÀlp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ÀmnesomrÄde. Det empiriska materialet utgörs av Ätta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt tvÄ stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehÄller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:VÄr uppsats visar att majoriteten av studenterna Àr nöjda med den ökade valfriheten.

Att sjĂ€lvskadebeteende Ă€r ett fenomen som förekommer hos kvinnor stĂ„r klart för mĂ„nga av oss. Det Ă€r den bilden vi möter i den samhĂ€lleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna pĂ„ huruvida sjĂ€lvskadebeteende Ă€ven förekommer hos unga mĂ€n och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att sĂ„ var fallet. Varför talas det dĂ„ aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohĂ€lsa bland unga mĂ€n ett okĂ€nt fenomen Ă€ven hos professionella? Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mĂ€ns sjĂ€lvskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.