Projektet initierades genom ett önskemÄl ifrÄn Electrolux om en förenklad luddhantering hos dess torktumlare för den professionella marknaden. Detta dÄ den nuvarande lösningen erfordrar underhÄll med korta intervaller och oergonomiska och otympliga moment för anvÀndaren. Syftet med projektet var sÄledes att ta fram en konceptlösning, vilken förenklar det dagliga underhÄllet av luddhanteringen i jÀmförelse med den nuvarande konstruktionen. Metodologin som anvÀnts under projekts gÄng har genomsyras av tre produktutvecklingsmetodologier, vilka författarna kommit i kontakt med under deras studietid pÄ högskolan i Halmstad. DÄ inget konstruktionsprojekt Àr det andra likt har författarna valt att arbeta efter ett egenkomponerat angreppssÀtt, specifikt för just för detta examensarbete. Författarna har under projektet fortlöpande valt ut de faser, steg och verktyg frÄn ovanstÄende metodologier, som ansetts bÀst passa in i det ögonblicket för att komma fram till ett sÄ bra resultat som möjligt.

Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

SamhÀllet efterstrÀvar att förhindra vÄld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för vÄld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 Àr ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för vÄld. HCR-20 genomgÄr en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvÀrderas - syftet med studien var dÀrför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvÄngsvÄrd under februari 2010 till oktober 2011.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste Ären, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att fÄ möta mÄnga patienter frÄn olika kulturer. Att ge en god och likartad vÄrd Àr viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrÄn. En god kommunikation Àr av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vÄrd. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer frÄn en annan kultur i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Kvinnomisshandel Àr idag ett komplicerat och tabubelagt folkhÀlsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i vÀrlden har nÄgon gÄng blivit utsatta för misshandel i en nÀra relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av mÀn i en nÀra relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod anvÀndes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt Àmne bland vÄrdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvÄrdnad och Organisationens pÄverkan pÄ omvÄrdnad.

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus pÄ klientensbeskrivningar. Denna studie Àr en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, dÀr 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjÀlp av maktensfyra ansikten. Studien pÄvisar att maktbegreppet Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrÄn maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gÀllandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrÄn olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det Àr viktigt att klienternas perspektiv, sÄsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angÄende deras möte med de professionella.

Forskningen gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor har inte jÀmfört hur olika professionella utifrÄn sina olika yrkespositioner anser om gemensam vÄrdnad, dÀr kvinnorna har blivit utsatta för sina mÀns vÄld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrÄn sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och dÀrmed bidra med nÄgot nytt till forskningen.   Begreppet mÀns vÄld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, kÀnslomÀssiga och verbala krÀnkningar samt alla handlingar vars syfte Àr att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     MÀns vÄld mot kvinnor beror pÄ mÄnga faktorer, men tillvÀgagÄngssÀttet som mÀnnen anvÀnder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till vÄldet som de utsÀtts för, resulterar i att de fÄr det svÄrt att separera frÄn de vÄldsamma mÀnnen (Beausang, 2003, s.

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Denna studie handlar om samtal som utförs pÄ Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen pÄ dessa samtal, handlÀggarnas upplevelser samt vilka svÄrigheter man stöter pÄ i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handlÀggare. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i denna studie dÀr vi utförde Ätta intervjuer med handlÀggare pÄ Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vÄrt empiriska material utifrÄn Àr Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) nÀrbyrÄkratsteori samt HÀgg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handlÀggarna pÄ Migrationsverket sysslar med utredandesamtal dÀr samtalen innehÄller mycket information.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.