Provision anvÀnds i försÀljningsintensiva företag för att öka medarbetares prestationer till ökad försÀljning. Provision Àr ett starkt styrmedel och kan skapa negativa effekter i form av dysfunktionella beteenden och kortsiktiga beteende hos medarbetare. DÄ provision inte agerar enskilt utan samspelar med den övriga styrmixen Àr det viktigt att förstÄ hur provision kan samspela med övriga komponenter i en styrmix. Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om styrmixens utformning i försÀljningsintensiva företag som anvÀnder provisionsstyrning samt analysera samspelet mellan provisionsstyrning och den övriga styrmixen. En kvalitativ metod anvÀndes vid genomförandet av studien.

Detta examensarbete ger ett förslag pÄ utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och omrÄde för Sandsbro AIK.Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsomrÄde utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀlls i denna rapport.Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett omrÄde samt en klubblokal utifrÄn de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport..

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jÀmförelsestudie undersöka hur barns lek pÄ tre olika skolgÄrdar skiljer sig Ät och om det finns ett samband mellan de olika skolgÄrdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen Àr baserad pÄ observationer och enkÀtformulÀr som har anvÀnts för att samla in data som Àr sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgrÀnsades till tre nÀrliggande skolgÄrdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkÀtundersökningen gick i Ärskurs tre. Vid observationstillfÀllena ingick barn frÄn Ärskurs ett till tre.Resultatet visar att oberoende av skolgÄrdens utformning sÄ Àr rasterna populÀra och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion.

I det hÀr examensarbetet försöker jag visa hur man kan anvÀnda forskning kring gruppkreativitet för att analysera samarbetet i grupper som löser geometriska problem. Gruppdeltagarna Àr gymnasieelever i Ärskurs 2 och 3 pÄ en skola i södra Sverige. Vetenskapen om gruppkreativitet har uppstÄtt till stor del frÄn studier av brainstorming. Brainstorming syftar till att öka kreativiteten i en grupp genom att lÄta dem ta fram idéer tillsammans enligt vissa regler. Fyra grupper har filmats och analyserats och jag har funnit att det överlag verkar finns en positiv instÀllning till matematisk problemlösning i grupp. Grupperna har haft problem med passiviseringar, blockeringar och starka ledare..

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur motiv, utformning och anvÀndning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa omrÄden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, dÀr vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bÀttre insikt i hur motiv, utformning och anvÀndning av en styrmodell överrensstÀmmer med varandra vilket innebÀr att studien Àr av deskriptiv karaktÀr, med explorativa inslag. IntervjufrÄgorna utformades med hjÀlp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanstÀlldes sedan och analyserades med hjÀlp av kopplingar frÄn valda teoridelar.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenĂ€mnd "friggebod", som innehĂ„ller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta Ă€r att det sedan den första januari 2008 Ă€r tillĂ„tet att uppföra enkomplementbyggnad pĂ„ 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att fĂ„ undermĂ„lig kvalitet pĂ„ boendet.I rapporten utreder vi om det finns nĂ„gra friggebodar pĂ„ marknaden i dagslĂ€getsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestĂ€mmelser som gĂ€ller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostĂ€der. Även aspekter vi funnit viktiga att tĂ€nka pĂ„ vid utformning av en litenbostad, lĂ€mplig konstruktion och en energiutredning redovisas.MĂ„let med arbetet har varit att ta fram ett vĂ€l utarbetat förslag pĂ„ en friggebodĂ„t uppdragsgivaren, EkenĂ€sstugan AB.

En fallstudie av tvÄ fritidspedagogiska verksamheter. Hur pÄverkas den fritidspedagogiska verksamheten av lokalernas utformning?.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i VÀxjö. MÄletmed studien Àr att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder pÄ ett kontor Ät Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att fÄ en bild av vad de har för Äsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de pÄverkande faktorerna teori,personalens Äsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvÀrdera micro-Devalmetoden för att eventuellt faststÀlla ett kravvÀrde. I rapporten behandlas Àven hur LT-index och kornlÀngd förhÄller sig till varandra samt om differentierade krav pÄ Los Angeles-tal kan stÀllas beroende pÄ olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig pÄ en litteraturstudie samt sammanstÀllning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats dÀr författarna anser att ett krav pÄ kategori MDERB 7 Àr lÀmpligt.

En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.

I detta projekt har vi fördjupat oss i en glidlagerkonstruktion som befinner sig i en skruvpress. Skruvpressen kompakterar en okÀnd massa som Àr sekretessbelagd. Robustus har ett förslag pÄ överdimensionering av det nuvarande glidlagret. MÄlet med projektet var att analysera och optimera nÄgra glidlager i förhÄllande till det befintliga glidlagret samt att ta hÀnsyn till materialval och den miljö som lagret kommer att befinner sig i. Det som analyserna och optimeringen visade var att det befintliga glidlagret hade den bÀsta geometrin bland alla lösningar men inte det optimala materialet.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande. Ett sÀrskilt fokus var hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svÄrigheter de möter i den. Metoden som anvÀnds var kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. UtifrÄn en sammanstÀllning av intervjuerna gjordes jÀmförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning bÄde i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.