Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svÄrigheter med geometri och att dessa svÄrigheter kan bero lektionsupplÀgget. NÀr det gÀller det geometriska omrÄdet volym har vi uppmÀrksammat att forskning om hur elever bÀst tillgodogör sig undervisning inom detta omrÄde Àr bristfÀllig. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har fÄtt arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet Àr att undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr den första delen av en learning study-cykel. IstÀllet för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lÀrarens arbetssÀtt. Med utformning menas rummets innehÄll; placering av kateder, bÀnkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgÄng till bÀnk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende pÄ lÀrarens instÀllning, kan utgöra bÄde möjlighet och hinder i undervisningen..

Bakgrund: DÄ barngrupperna tenderar att bli allt större i samma smÄ lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, mÄnga förskolor tillbringar pÄ grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen pÄverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön Àr utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsÀtter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning pÄ huruvida gÄrdens utformning pÄverkar pedagogernas arbete och har dÀrför valt att fokusera pÄ detta omrÄde.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskolegÄrdens utformning pÄverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras pÄ silhuetter i ett ovanifrÄnperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lÀttsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktÀren Àr Àmnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir nÄgon av rollerna lÀttare eller svÄrare att avlÀsa nÀr dess geometri förÀndras? För att ge bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktÀrsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktÀrskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank.

Detta examensarbetet har gÄtt ut pÄ att konstruera ROM-minnen med liten effektförbrukning.Genom att vi undersökt olika geometriska strukturer i form av kolumnuppdelning sÄ har simuleringsresultaten visat god geometri med liten strömförbrukning. DÀrefter har minnesarean delats in i olika block med den valda geometrin dÀr endast det blocket som Àr adresserat aktiveras dvs nÀr blocken Àr i passiva lÀge drar de ej ström. Blockindelning och kolumnuppdelning kontrolleras av de mest signifikanta bitarna i adressen..

VÀnster kammares ejektionsfraktion (EF) Àr ett mÄtt pÄ hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillÀmpas frÀmst för bedömning av den globala systoliska vÀnster-kammarfunktionen och berÀknas med hjÀlp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För nÀrvarande Àr tvÄdimensionell ekokardiografi (2DE) den mest anvÀnda metoden för bestÀmning av vÀnster-kammarvolymer och EF med hjÀlp av Simpsons biplanmetod. DÄ 2DE krÀver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vÀnsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vÀnsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre anvÀndarkÀnslig.

Patienter som Àr inlagda pÄ vÄrdavdelningar pÄ sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. VÄr erfarenhet Àr att patientrum har vita vÀggar, textilier med diskreta fÀrger och inga tavlor. Vad kÀnnetecknar en utformning och inredning som Àr hÀlsobringande för patienten? En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med skapar balans i tillvaron och stÀrker det psykiska vÀlbefinnandet och den fysiska hÀlsan. En viss form av arkitektur kan ocksÄ bidra till uppkomsten av stress.

En gatas geometriska utformning Àr av betydelse för de val vi gör lÀngs en strÀcka.Det kanske viktigaste valet Àr hastighet, vilket Àr nÀra kopplat till olyckor och kan pÄverka en kÀnsla av otrygghet lÀngs gatunÀtet. Dimensioneringsfaktorerna pÄ det vÀgnÀt vi har idag skiljer sig vitt Ät, genom varierade gatubredder och korsningsavstÄnd men Àven olika högsta tillÄtna hastigheter för vÀgar med samma dimensionering. Hastigheter pÄverkar mÀnniskor bÄde direkt och indirekt, och kan ge upphov till mycket svÄra skador för den enskilda. I ?Nollvisionen? anges lÄngsiktiga mÄl som efterstrÀvas vid svensk transportplanering.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.