Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

The purpose of this Master's thesis is to contribute to a betterunderstanding of children's free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff's role,particularly the school librarian's in supporting pupil's book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn's concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils' search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet ?i behov av särskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla.För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om niondeklassare anser att det är relevant att arbeta med sin självkännedom inför gymnasievalet samt om eleverna är medvetna om att den möjligheten finns hos en studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna som besvaras i denna undersökning är: Hur värdefullt anser eleverna att det är att arbeta med självkänne-dom inför deras gymnasieval? Hur medvetna är eleverna om deras möjlighet till att arbeta med sin självkännedom med hjälp av en studie- och yrkesvägledare? Vilka vägledningsme-toder anser eleverna är mer eller mindre relevanta för att öka sin självkännedom? Det finns studier som visar på att information tar större plats i ett vägledningssamtal än vad självkännedomsarbete gör. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi i utbildning ta-git del av olika karriärteorier och vägledningsmetoder som ska främja den sökandes själv-kännedom. I läroplanen, Lgr 11, nämns inte självkännedomsarbete som en del i vägled-ningen vilket det gjorde i läroplanen från 1980. En kvantitativ studie i form av enkäter har använts för att undersöka detta.

Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt.

I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening.Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar.

Film upptar en stor del av vår tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan påverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vårt examensarbete är att studera om elevers uppfattning av populärfilm och dess eventuella påverkan förändrades sedan de i skolan givits möjlighet att sätta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi använde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, där vi tillsammans med två elevgrupper i grundskolans år 8 och 9 såg och pratade kring populärfilm. De datainsamlingsmetoder vi använde var intervjuer utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, egna observationer och enkätundersökningar.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas syn på hur koncentrationsförmågan påverkas av idrott och hälsa undervisningen i skolan. Studien genomförde jag med hjälp av en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäten i sig innehöll frågor av olika sorter, frågor med öppna svarsalternativ, frågor med fasta svarsalternativ och frågor som besvarades med hjälp av skalor. Enkäten delades ut på en grundskola i Stockholms län i årskurs 7-9. Enkätsvaren ledde sedan till ett resultat som visade på att 43,5% av eleverna ansåg att deras studieresultat blev bättre då de hade idrott och hälsa på schemat.

Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år.

Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas.

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.