Bakgrund: Under de senaste årtiondena har många organisationsstudier uppmärksammat attarbetslivets villkor har förändrats. Kunskapsintensiva verksamheter innefattar ökad flexibilitetoch individualisering, vilket ger upphov till ett friare arbete med gränslösa arbetssituationer.Ett friare och mer självständigt arbete kräver också nya sätt att leda. Studier har visat att delatledarskap kan vara lösningen på många chefsproblem, men att denna ledarskapsform ävenkräver vissa förutsättningar. Det delade ledarskapet står dock i kontrast till en nästintillallmängiltig uppfattning om det enskilda ledarskapet som det mest effektiva. Det är därförtroligt att ett införande av delat ledarskap möter vissa svårigheter då det kan vara svårt attvinna acceptans inom organisationen.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar.

I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka på pappret. Halvligger på golvet, försöker att inte tänka, söker arbeta ur intet. Tekniken är enkel. Prickar jag tätt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir området ljusare.

Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människans skiftande behov och markanvändning. Processen att omvandla landskap tar tid, beträffande såväl processen från idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen.

Andrej Belyj är ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framträdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spänningar mellan öst och väst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hängiven medlem i det teosofiska sällskapet.Både teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvävda läror inspiration i äldre ochösterländska religiösa åskådningar, framförallt i indiska religioner. Det är dessa men också andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj använder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och föreställningar relativt sällan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nästan alla hans verk, både i hans skönlitterära texter och i hans teoretiskaessäer, från den tidiga 2:a symfonin till hans senare självbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han använder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mångfald som indiska åskådningar uppvisar ? varierande innebörd och tillämpning.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.