Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Under våren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning åt simulatorcentralen på Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lång historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De simulatorer som finns används dels för utveckling av nya mjukvaror åt flygplanen samt dels för utbildning och övning för piloter.Projektet har utförts som en del av vårt examensarbete från utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, där arbetet har fördelats över två stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret så mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet så att vår grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt gränssnitt i form av en websida för att använda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Syfte: Syftet med studien är att belysa forskning och litteratur kring Lean Production utifrån två vetenskapliga synsätt. Studien syftar även till att undersöka en organisations införande av och arbete med Lean Production, för att kunna ge praktiska bidrag om hur detta arbete kan fortskrida.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och öppen ansats inom ramen för en fallstudie i samarbete med Sandvik Materials Technology. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och observationer med och av operatörer, produktionsledning och stabspersonal. En omfattande analys av litteratur och forskning kring Lean Production har legat till grund för en teoretisk referensram.Resultat & slutsats: Belysningen av Lean Production visar att systemsynsättet beskriver konceptet som ett säkert recept för framgång, trots sin förenklade syn på organisationers påverkan av omvärldsförändringar. Det socialkonstruktivistiska synsättet visar att Lean Production har en legitimerande funktion i organisationer, men ger liten kunskap om de förändringar som sker i organisationer.

I denna uppsats undersöker jag hur det är möjligt att med hjälp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nå en utökad förståelse för argumentation genom att ta fasta på det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets område. Med utgångspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden är närvarande i vårt tänkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sätts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen är att skapa trovärdighet åt ett m?thos och detta sker på fyra olika sätt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlänkningen.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Detta examensarbete är utfört vid Volvo Cars Torslanda i Göteborg. I Torslandafabriken produceras fyra olika bilmodeller, S80, V70, XC70 och XC90, vid ett och samma monteringsflöde. Då monteringsarbetet sker vid en driven line upplever de anställda att produktionstakten är hög. Dessutom innebär de olika modellerna ett stort antal arbetsmoment. Problemet för Volvo är att nå uppsatta kvalitetsmål då det höga arbetstempot och det stora antalet arbetsmoment begränsar montörernas möjlighet till att snabbt komma upp i nödvändigt arbetstempo.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).

To understand and explain how the borderland between civil and corporate societies areconstructed and reproduced in the organisations subjectivity. I want to study the navigationsand interpretations of the different actors in the field in an explorative manner.? How do the leaders of the organisations interpret governing and strategic management? Whatconcepts are used? How is the leadership constructed?How do they discuss the demands of management and structure coming from outside theorganisations? How are the organisations shaped by accountability and normative conceptions of leadership?What is their view on the demands coming from within the organisations? What role does thedemocratic governance body have in relation to the employees and the management?What is their view on employment, relations with trade unions and employer associations andthe managerial position of the organisations?The Swedish context with strong emphasis on membership and democratic rights for themembers and volunteers has not gained a large impact on the international researchconcerning non-profit management. Instead the service delivering organisations working withgovernment contract and hired recruiters and volunteer management is in focus. This makes ita very interesting area of research.

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

SammanfattningExamensarbetet utförs på uppdrag av Ericsson i Kista på sektionen Interconnect som designar det interna kablaget i Radiobasstationer (RBS). På grund av den komplexa användningen som används på telekommunikationsmarknaden idag så har olika RBS:er utvecklats för kunna erbjuda varierande kapacitet och teknik. Det interna kablaget utvecklas sent i produktutvecklingsprocessen vilken medför bristfällig användarvänlighet. Målet är därför att utveckla ett system för hur kablarna skall kunna dras på liknande sätt i olika typer av RBS:er.Det finns redan enklare produkter som organiserar kablar på marknaden idag, men än så länge inget heltäckande system. En studie av de vanligaste skåpen genomförs därför för att underlätta utvecklingen av ett passande system och för att identifiera nödvändiga funktioner och krav.

Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade.

Bristande vinterväghållning samt planering kan begränsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har påvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlägga de behov personer med nedsatt rörelseförmåga,nedsatt syn samt hörsel har på befintliga rastplatser och vid gångpassager längs det statliga vägnätet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgänglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har även enligt syftet lagts på vinterväglag.