Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.