Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek.

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare inom ämnet matematik förhåller sig till undervisning om hållbar utveckling. Det syftar också till att undersöka i vilken omfattning området hållbar utveckling behandlas i ämneslitteraturen. Förhoppningen har varit att härigenom få en bild av hur matematikämnet kan vara en del i arbetet för hållbar utveckling. Metoden jag har använt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielärare i matematik där undervisning om hållbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie där jag undersöker ett representativt läromedel för gymnasieskolans matematik och kartlägger förekomsten av innehåll som behandlar hållbar utveckling.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..