Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Vi presenterar vårt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssätt gällande motivations och inspirationsarbete om hållbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte är att motivera och inspirera barn att arbeta med hållbar utveckling..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..